DIGERERA kring lurande döden genom att besinningslöst hängiva sig åt lustbarheter och njutningar. Än bedrövligare voro farsotens efterverkningar. Det moraliska fördärvet, säger Covino, var större än det kroppsliga. Knappt hade pesten och skräcken för densamma vikit, förrän alla lägre lidelser bröto fram. Girigheten bemäk-tigade sig människorna, och brottsligheten på alla områden tilltog. Ä andra sidan finnas dock talrika vittnesbörd om att olyckan även förmådde väcka människans ädlare instinkter till liv. Det var ej alla präster och munkar, som gömde sig innanför klostermurarna. Särsk. berömmes franciskanernas uppoffrande verksamhet, och med verkligt dödsförakt ägnade sig nunnorna på många håll in i det sista åt vården av de sjuka, och likaså läkarna. I vissa städer, ss. Venedig och Montpellier, skola så gott som alla läkarna ha beseglat sin plikttrohet med döden. — Det ohyggligaste exemplet på den andliga förvirring och förvildning, som följde digerdöden i spåren, utgöra judeförföljelserna. Redan tidigt under epidemien spriddes överallt i Europa det ryktet, att rabbinerna i Toledo sänt gift till sina stamförvanter i de olika länderna med uppmaning att därmed förgifta brunnarna och förgöra hela kristenheten. Det var en förklaring, som föreföP de flesta av den tidens människor vida mei antaglig än alla lärda förklaringar om konstel lationer, giftiga dunster och contagium, och detta jämte det sedan århundraden levande judehatet gjorde, att den begärligt anammades Skräck och vinningslystnad gjorde sitt till. Mördandet tog sin början i Schweiz, i staden Chillon, men spred sig snabbt, nästan med samma fart som pesten. I Tyskland, Frankrike och Italien förgjordes många tusen judar med eld och svärd. Ett talande vittnesbörd oro djupet av den förtvivlan, som tryckte sinnena, ge oss slutl. gisslaretågen (se d. o.), som vid denna tid togo ny fart. M. L-hh Digere'ra (av lat. dige'rere, sönderdela), behandla ett fast ämne (t. ex. växtdelar, hartser) med en vätska vid en temp. av ung. 40° i syfte att lösa el. extrahera ämnet i fråga. Är lösningsmedlet mycket flyktigt, väljer man lägre temperatur el. förser kärlet med en återlopps-kylare, i vilken de bildade ångorna kondenseras och åter droppa tillbaka i kärlet. [Wk.] Dige'sta el. Digester, jur., se C o r p u s juris civilis. Digestion [-Jo'n], matsmältning (se d. o.). Dige'stor, tekn., se Papins gryta. Digisolvi'n, Digitalei'n, farm., se Digitalis 2). DigitaTis. 1) Bot., släkte av fam. lejongaps-växter med 25 arter i Europa och Medelhavs- Digitalis lanata. området. De äro 2—fleråriga örter, sällan halvbuskar el. buskar, med vanl. enkel stam och i toppställda, ensidiga klasar ordnade, stora, klock-formiga, röda el. gula blommor. I Sverige förekommer här och där förvildad D. purpiTrea, fing-erborgsblomma, fingerhatt, en 0,5—1 m. hög, 2-årig ört med hängande, snett klocklika, röda el. vita blommor. Odlas jämte ett par andra arter ss. frilandsväxter. Alla D.-arterna innehålla giftiga glykosider. A. V-e. 2) Farm. Är 1785 infördes av den engelske läkaren Withering (1741 —99) fingerborgsblom-man (D. purpiTrea) i den officiella medicinen ss. hjärtmedel. Withering hade genom ett tioårigt arbete funnit, att d. var det verksamma ämnet i ett folkmedel, som den tiden med stor framgång brukades mot vattusot. Sedermera har d. visat sig vara vårt kanske förnämligaste hjärtmedel. D.-bladen innehålla ett stort antal giftiga glykosider, av vilka den viktigaste är det kristalliserande digitoxinet (C22H32O4), i vatten olösligt, i alkohol och kloroform lösligt, i eter svårlösligt. Vidare finnas en el. flera amorfa, vattenlösliga glykosider, som man sammanfattar ss. d i g i t a 1 e i n, ävensom hjärtinaktiva, saponinartade ämnen, vilka befordra digitoxinets vattenlöslighet, kallade d i-gitonin, digitsaponin m. fl. Särsk. de saponinartade glykosiderna äga retande biverkningar, framkalla smärtor vid injektion av d.-extrakter under huden el. kväljningar och kräkningar vid intagning av vatten- el. sprit-urdrag på d.-blad. Vanligtvis användes en med varmt vatten beredd infusion el. med sprit beredd tinktur på d.-blad el. också de av läke-medelsfabrikerna på särsk. sätt beredda utdragen digalen, digitotal, d i g 1 s o 1-v i n m. fl. Ytterligare ett stort antal d.-prepa-rat föras i handeln, bestående av mer el. mindre isolerade glykosider, extrakter el. blott pul-veriserade d.-blad. Drogens styrka är emeller — 347 — — 348 —