DINGLEY tinget, slöt sig här, i religiöst hänseende tidigare påverkad av grundtvigianismen, till gruppen kring Grundtvig, senare Nationale Venstre, ingick med denna 1870 i Forenede Venstre men bröt inom kort med dess ledare och närmade sig högern. Inom detta parti blev D. en av de egentliga ledarna och bidrog ss. agitator och organisatör till partiets utbyggande till en folklig organisation. D. tillhörde dess moderata flygel och var inom sitt parti en av de ivrigaste tillskyndarna till 1894 års förlikning. Missnöjd med den politiska utvecklingen efter delta år, avlägsnade sig D. alltmera från den officiella högerledningen, blev chef för en egen grupp, som samarbetade med Landstingets frikonservativa och sökte anslutning även till moderata vänstern och vänsterreformpartiet. Han miste till följd av sitt politiska fribyteri sina befattninger inom högerns organisation och riksdagen, som han 1913 lämnade. B. Dinet [dinä'], Alphonse Étienne, fransk målare (f. 1861). Under en lång följd av år besökte D. Algeriet och förhärligade i tavlor, som bl. a. utmärka sig för fin psykologisk iakttagelse, ökenbornas liv och karaktär. »Arabisk kärleksnatt» (Luxembourgmuseet) är en diskret och dock skälvande het skildring av ett mörkhyat pars kärlekslycka. K. E. S. Ding an sich (ty., »ting i sig»), efter Kant filosofiskt fackuttryck för verkligheten, sådan denna tänkes beslå hinsides erfarenheten oberoende av våra uppfattningsformer. Enl. Kant är D. a. s. för oss ovetbart. — Sakligt är be-greppssnittet mellan D. a. s. och fenomen för oss av gammalt datum. Se vidare F e n o m e n, Kant och Transcendens. — Litt.: E. v. Hartmann, »Das D. a. s.» (1871); M. W. Dro-bisch, »Kanfs Dinge an sich» (1885); W. K. Clifford, »Von der Natur der Dinge an sich» (1903). A.N. Di'ngelstedt, Franz von, friherre, tysk teaterman och förf. (1814—81), blev efter all ha varit lärare och bibliotekarie intendent vid hovteatern i München 1850, generalintendent vid hovteatern och hovkapellet i Weimar 1857; från 1867 var han direktör för hovoperan i Wien och från 1871 för Burgteatern. Redan som ung väckte D. uppmärksamhet som lyriker genom politiskt radikal tendensdikt, ss. »Lie der eines kosmopolitischen Nachlwächters» (1840), röjande släktskap med såväl Herweghs och Freiligraths patetiska som Heines satiriska poesi. Andra diktsamlingar äro »Gedichte» (1845) och »Nacht und Morgen, neue Zeitge-dichte» (1851). D. skrev även romaner och noveller samt tragedien »Das Haus der Barne-veldt» (1850). I besittning av fin bildning ivrade han ss. teaterledare för publikens upp- Uppslagsbok. VII. — 385 — 13 fostran; bearbetade och uppförde bl. a. Molière och Shakespeare. Särsk. vinnläde han sig om att förvalta de tyska klassikernas dramatiska arv. D:s »Sämtliche Werke» utkommo i 12 bd 1877—78. Av självbiografisk art är »Münche-ner Bilderbogen» (1879). — Litt.: J. Roden berg, »Heimaterinnerungen an F. D.» (1882), Chr. Petzel, »Die Blütezeit der deutschen poli-tischen Lyrik von 1840 bis 1850» (1903). A. Bd. Dinger, Fritz, tysk kopparstickare (1827— 1904), utbildades i Düsseldorf under J. Keller och vistades senare företrädesvis i Rom. Bland D:s stick märkas talrika efter tavlor av düssel-dorfare samt f. ö. efter G. Rcnis »Aurora» och Rafaels självporträtt i Piltigalleriet. G. V. Di'nghofer, Franz, österrikisk jurist och politiker (f. 1873), borgmästare i Linz 1905— 18, invaldes 1909 i den österrikiska lantdagen, 1911 i riksrådet, som han tillhörde t. o. m. 1918. Okt. 1918—febr. 1919 president i den provisoriska nationalförsamlingen, ledde D. dess förhandlingar 12/n 1918, då republiken Tysk-österrike (Deutsch-österreich) proklamerades. En av grundarna och ledarna av det tysk-nationella partiet i Österrike (Grossdeut-sche Volkspartei), var D. 1919—28 medl. av nationalrådet, 1926—27 v. förbundskansler, maj—sept. s. å. minister utan portfölj, därefter till juli 1928 justitieminister. Sedan s. å. är D. l:e president i Österrikes högsta domstol. Th. Dingle, järnvägsstation i Bohuslän, vid stambanan, 30 km. från Uddevalla, 62 km. från Strömstad. Från D. utgå busslinjer till Fjällbacka, Gravarne och Medbön. — ID. finns en lantmannaskola av B-typ, upprättad 1921. Hj.P. Dingler, Hugo, tysk filosof och matematiker (f. 1881), prof, i München, i sht. känd på gr. av sin kritik av Einsteins relativitetsteori, mot vilken han på filosofiska grunder fasthål-ler oumbärligheten av den klassiska mekaniken och den euklideiska geometrien. Bland D:s verk märkas »Grundlinien einer Kritik und exakten Theorie der Wissenschaften, insbesonders der mathematischen» (1907), »Grenzen und Ziele der Wissenschaft» (1910), »Die Grundlagen der Physik» (1919), »Physik und Hypothesen» (1921), »Der Zusammenbruch der Wissenschaft» (1926; 2 Aufl. 1930), »Das Experiment» (1928), »Metaphysik als Wissenschaft vom Letz-ten» (1929) och »Das System» (1930). E.v.A. DFngley [-li], N e 1 s o n, nordamerikansk politiker (1832—99). Från 1856 tidningsman i födelsestaten Maine, var D. efter deltagande i sin stats politiska liv på det republikanska partiets sida 1874—75 guvernör och från 1881 medl. av representanternas hus. Hans namn är knutet till den starkt protektionistiska D.-lariffen av 1897. B. — 386 —