DIPYR Dipylonvas. Amfora. Nationalmuseum, Aten, som påträffas å godset i dessa gravar (dipy-lonvaser); se Geometrisk stil. E. W. Dipy'r, miner., se S k a p o 1 i t. Diräa, metrol., se Pik. Dirac [däFrak], PaulAdrien Maurice, engelsk fysiker (f. 1902), lärare vid univ. i Cambridge, har utfört en mängd atomteoretiska undersökningar. D. har grundat den s. k. q-talsmekaniken, vilken har många beröringspunkter med den Heisenbergska matrismekaniken och som vid spec. atomfysikaliska problem giver överensstämmande resultat med såväl denna som den Schrödingerska teorien (se Kvantamekanik). D. har även tillämpat den nya kvantamekaniken vid behandling av Comptoneffekten (se d. o.). N. R-e. Dire'ctor, se Direktor. Dire'kt (lat. dire'ctus, till diri'gere, rikta, se Dirigera), rak, rät, omedelbar; rakt el. rätt fram, utan omvägar; som adv. även direkte. — Astr. Direkt led kallar man den riktning, i vilken solen och planeterna röra sig bland stjärnorna. Den motsatta riktningen kal-las i n d i r e k t 1 e d. Av de astronomiska vin-kelkoordinaterna räknas rektascensionen och longituden i direkt led. — Direkt objekt, se Objekt. — Direkt ordföljd, se Ordföljd. Ch. Dire'kt aktion [-Jo'n], slagord, under vilket vissa syndikalistiska arbetarorganisationer sammanfatta sitt krav på en revolutionär fackföre-ningspolitik. Kravet på d. a. motiveras framför allt med misstro mot möjligheten att på de politiska reformernas väg förbättra arbetarklassens ställning. T. E-r. Dire'kt anföring, direkt tal (lat. ora'tio recta), språkv., ordagrant återgivande av någons ord el. tankar. T. ex. Han sade: »Jag reser i morgon». Motsats: indirekt anföri n g e 1. t a 1. T. ex. Han sade, att han skulle resa i morgon (dagen därpå). E.H. Dire'kt eld kallas den eld, som avgives under direkt riktning (se d. o.) mot ett från vapnet synligt mål. Motsats: indirekt eld, som avgives under indirekt riktning, varvid målet icke behöver vara synligt från vapnets plats. Modernt art. avger i regel indirekt eld från »indirekta eldställningar» med pjäserna dolda för insyn från fiendesidan. R. Sbg. Direktion [-fo'n] (lat. dire'ctio), riktning; styrelse; i sht förr även: ledning, tillsyn. Direktio'nen över Stockholms stads undervisningsverk, Kungl., utgör eforalstyrelse för läroverken i Stockholm och har att utse inspektor för dessa utom för Nya elementarskolan, att för denna skola och för Högre lärarinneseminariet fullgöra direktionsåliggande, att rekvirera och utbetala löner och arvoden vid nämnda skolor samt att ha vården om en del stiftelser och fonder. D. består av 9 led. utom ordf., som är överståthållaren el. i hans ställe ärkebiskopen. Av övriga utses 1 av Stockholms stads konsistorium, 1 av magistraten och 2 av stadsfullmäktige; 5 rektorer äro självskrivna led. N. Lhl. Direktlo'nsförändring kallades tidigare förändring av marschriktningen, vilken utfördes av i linjeform marscherande trupp. Vid sjöstyrka innebär d. förändring av kursriktning och formering i en och samma rörelse. E. O. B. Direktio'nskraft, ett mått på jämviktslägets stabilitet vid kroppar, som äro vridbara kring en fix axel. Vrides kroppen en mycket liten vinkel från jämviktsläget, uppkommer ett mot vridningsvinkeln proportionellt vridningsmo-ment. D. är den konstanta kvoten mellan detta moment och vridningsvinkeln. Således har d. ej dimensionen av en kraft. N. R-e. Direkti'v (mlat. directi'vus-, se Dirigera), allmänt hållen anvisning, riktlinje, ledtråd. Direktoa'rstil, konstriktning, som i Frankrike härskade under direktoriets (se d. o.) tid (1790-talet)och som utmärkes av en torr, klassicistisk anda, särsk. framträdande i konstin- — 423 — — 424 —