DIVIS fulla äro drömmar på heliga platser, i n k u-bation; så begav man sig i Grekland t. ex. till Dodona, för att under dess heliga ek få profetiska drömmar, och i Israel sökte man sig i samma syfte till templen, t. ex. i Gibeon (1 Kon. 3,5 ff.), Beer-Seba (1 Mos. 46,1 ff.), Silo (1 Sam. 3, 1 ff.) m. fl. Till denna grupp hör även d. under trancetillstånd, uppkommet genom vilda danser el. narkotiska medel. Under trancen tänker man sig ant. en gudom taga människans kropp i besittning och tala genom henne el. ock människans själ lämna kroppen och bege sig till andarnas rike för att här utforska deras vilja. — D. har sin rot i människans önskan att utforska den okända framtiden och har med ovanlig seghet levat kvar även på de högsta kultur- och religionsstadier-na. Den finnes kvar icke endast i spågummor-nas uttolkning av kort och kaffesump utan även i de spiritistiska borddansfenomenen (se Borddans) och i många kristnas vana att på måfå slå upp bibeln och i det bibelspråk man får syn på få en gudomlig fingervisning. — Adj.: Divinatorisk, siar-, förutseende. Efr. B. Divi's (från ty.), boktr., bindestreck, binde-streckstyp. Divi'si (ital.), förkortat div., mus., »delat», betecknar i orkesterns stråkstämmor, att ett flerstämmigt ställe icke skall spelas som dubbelgrepp (se d. o.) utan fördelas på gruppens musiker. P. Gr. Divisi'bel (lat. divisi'bilis), delbar. Division [-Jo'n] (lat. divi'sio), delning, indelning, uppdelning, avdelning. — 1) Jur., avdelningar, å vilka de sv. hovrättarna arbeta i sin dömande verksamhet (ej i administrativa ärenden). Det av en d. fattade beslutet betraktas rättsligen och expedieras ss. hovrättens dom i målet. Varje d. består av 5 ä 6 led. men är domför (se d. o.) med 4 närvarande led., då 3 äro ense. Svea hovrätt har 8 ord. och 2 extra d., Göta hovrätt 4, resp. 1, Skånska hovrätten 2 ord. och tidtals 1 extra d. E. K. 2) Krigsu. Vid armén är d. truppförband vid fältart., sammansatt av stab med signalorgan, 3—2 batterier samt ammunitionsträng. Jfr Artilleri. Vid flygvapnet är d. i krig den lägsta administrativa enheten och sammansättes vanl. av 3 flyggrupper jämte markorgan; den räknar c:a 10 flygplan. — Inom främmande härorganisationer är d. slagenhet, d. v. s. det lägsta av alla truppslag sammansatta truppförband, vilket kan självständigt utkämpa ett slag; den förekom först under Napoleonkrigen. Dess motsvarande sv. benämning är fördelning. Beroende av det i d. ingående huvudtruppslaget kallas den i n f.-d. (inf.-fördelning) el. k a v.-d. (kav.-fördelning). 2—3 av de förra bilda vanl. en armékår (se d. o.); de senare uppträda i allm. självständigt. D. indelas numera i 2, någon gång 3 inf.-brigader och 1 art.-brigad el. -reg.; härtill komma mindre kav.-, ingenjör-, signal-, sjukvårds-och trängförband; styrka 12,000—15,000 man. Stundom har brigadindelningen borttagits, i vilket fall d. räknat 3 direkt under chefen lydande inf.-reg. Kav.-d indelas i 2—3 brigader, ridande el. motoriserat art. och kul-spruteförband; styrka 5,000—6,000 man. —Vid flottan är d. ett taktiskt förband sammansatt av 3—6 fartyg med samma fart och strids-egenskaper. Å större stridsfartyg indelas art. med dess betjäning och langningsmanskap i lämpligt antal art.-d., och å alla örlogsfartyg indelas besättningarna efter yrkeskategorier i ekonomiska d. E. O. B.; H. S-k. 3) Log., se Indelning. 4) Matem., det 4:e av de fyra räknesätten, definieras inom aritmetiken som den omvända operationen till multiplikation. Ett tal b, dividenden el. täljaren, divideras med ett tal c, d i v i s o r n el. nämnaren, och ger som kvot ett tredje tal a, om det gäller, att produkten av a och c är lika med b. Vanl. tecknas d. —, stundom bl c el. b : c. Inom hel-c talsområdet är d. endast då utförbar, när b är produkten av c med ett annat tal; kvoten anger då, huru många gånger c innehålles el. »går upp» i 5; genom införandet av bråken utvidgas talsystemet därhän, att d., med undantag för divisorn 0, blir oinskränkt utförbar (se Bråk, Förhållande och Tal). Z-n. Divisional court [divi'zanal kät], se England, rättsväsen. Divisioni'sm [-Jo-], konsthist., en fördelning i rena toner av de olika färgerna i bildytan, så att på visst avstånd en totalverkan uppstår. Friluftsmåleriet och impressionismen upptog denna d., vars mästare blev Monet; nyimpres-sionismen (Seurat m. fl.) grundade därpå sin teori. Av expressionismen drivs d. till sin spets, så att sammansmältningen upphör och de enskilda färgerna framträda i plan, kontrasterande mot varandra, stundom med kaleido-skopets brokighet. E. W. Divisio'nsansvar (ordet bildat av biskop G. Billing 1906), ett särsk. inom det politiska livet använt uttryck för den lägre grad av ansvarskänsla, som lätt insmyger sig, när en myndighet, styrelse el. dyl. fattar sina beslut genom omröstning, då ingen av de röstande känner ett personligt ansvar för det fattade beslutet. T. E-r. Divisio'nsgenera'l, generalsperson, vilken för befäl över en division (fördelning). I franska — 475 — — 476 —