DJURSHOLM F. Underprov. Deuterosto'mia. a. l:a krets Cælomo'pora. ff. 6:e underkrets ollonmaskar, Ente-ropneu'sta. Klasser: eg. ollonmaskar, Helmin-thomo'rphcr, Pterobra'nchia. gg. 7:e underkrets tagghudingar, Echi-node'rma. Klasser: Pelmatozo'a‘, Echinozo'a. b. 2:a krets Homaloptery'gia. hh. 8:e underkrets pilmaskar, Chætog-na'tha. Klass: Sagittoi'dea. c. 3:e krets ryggsträngsdjur, Chordo'-nia (Chorda'ta). ii. 9:e underkrets manteldjur, Tuni-ca’ta. Klasser: appendicularier, Cope-la'ta; sjöpungar, Tethyo'dea; salper, Thalia'cea. jj. 10 :e underkrets Acra'nia. Klass: lansettfiskar, Leptoca'rdia. kk. ll:e underkrets ryggradsdjur, Vertpbra'ta. Klasser: rundmunnar, Cyclosto'-mata-, fiskar, Pisces- groddjur, Amphi'bia-, kräldjur, Repti'lia-, fåglar, Aves-, däggdjur, Mamma'-lia. O. C-n. Djurröd, s:n i Gärds hd, Kristianstads län, v. s. v. om Kristianstad; 29,22 kvkm., allt land; 688 inv. (1930; 23 inv. pr kvkm.); 8,69 kvkm. åker (1927; 29,x % av arealen), 16,u kvkm. betesmark och 4,40 kvkm. skogsmark. Största egendom öllestorp. — Pastoral: Träne och D., Gärds kontrakt, Lunds stift. — Kyrkan är uppförd under den äldre medeltiden men sedan ombyggd i ö.; valven äro gotiska ribb-valv. Flera medeltida inventarier, särsk. träskulpturer, äro bevarade, predikstol och altare i senrenässans (barock). J.C.; E. W. Djursaga, en saga, vari djur äro handlingens bärare. D. finnes hos alla folk, emedan djuren överallt starkt draga till sig den primitiva människans uppmärksamhet, och diktas dels ss. förklaring på egendomligheter i djurens utseende el. vanor, t. ex. svalans kluvna stjärt, björnens svanslöshet, djurläten o. s. v., dels ss. fria fantasier om djurens förhållande sinsemellan. D. får emellertid hos olika folk väsentligt olika utbildning. Medan den hos naturfolk i Afrika och Amerika ofta blir en lång berättelse, bestående av många mer el. mindre löst hopfogade episoder och avsedd för allmän underhållning, är den hos de indoeuropeiska folken i regel kort, en-episodisk och sägenar-tad, i det den berättas ant. blott i förbigående under samtalets gång el. för att roa små barn. Åtskilliga av våra d. ha en hög ålder och ha säkerligen uppstått redan i neolitisk tid. — Ur d. har, främst i Grekland (se A i s o p o s) och Indien (se H i t o p a d e s a), litterärt utvecklats djurfabeln, som medvetet använder d:s stoff el. efterbildar det i didaktiskt syfte. — Från d. och fabel utgår även djureposet, som i bred framställning parodierar el. satiriserar samhället i d:s förklädnad. Så har redan hos grekerna den Homeros tillskrivna Batracho-myomachia (se d. o.) parodierat hjältediktens gestalter i djurförklädnad. Under medeltiden diktades »Ecbasis cujusdam captivi» (o. 900), »Isengrimus» (o. 1100) och »Reinhardus vul-pes» (o. 1150) på latin och »Le roman de Renard» på franska (1200-talet). Den sistnämnda undergick flera bearbetningar liksom dess flamska övers., »Reinaert de vos» (o. 1250), från vilken den plattyska övers. »Reineke de vos» (1498) gjorts, som i sin tur översatts till många språk, bl. a. sv. (1621). v. S-iv. Djursamhälle utgör sammanfattningen av de djurformer, som leva tillsammans på ett givet område och som äro anpassade till de där rådande naturförhållandena. Se även S a m-hällsbildandedjur. H. W. Djursdala, s:n i Sevede hd, Kalmar län, n. om Vimmerby; 75,bo kvkm., därav 68,44 land; 945 inv. (1930; 14 inv. pr kvkm.); 10,kvkm. åker (1927; 16,0 % av landarealen), 47,21 kvkm. skogsmark. — Pastorat: S. Vi och D., Tuna-läns och Sevede kontrakt, Linköpings stift. J. C. Djursholm, stad i Uppland, Stockholms län, vid v. stranden av Stora Värtan, n. v. om Lidingön inom 10-km:s zonen i Stockholms förortsområdes n. ö. del; 8,25 kvkm.; 5,945 inv. (1930); gränsar i s. till Stocksunds köping och f. ö. till Danderyds s:n, ur vilken D:s köping ulbröts 1901; stadsrättigheter 1914. Det moderna D. leder sitt ursprung från 1882, då D:s a.-b. bildades med syfte att här skapa en villaförstad efter utländska förebilder. Härför fun-nos goda naturliga förutsättningar i ett fritt, skyddat läge och en vackert kuperad terräng med i n.-s. riktning strykande barrskogsklädda åsar och mellan åsarna jämna, för tomtstyckning lämpade slätter, som vidga sig mot v. och s. v. D:s snabba utveckling — folkmängden har under perioden 1900—1920 nära fyrdub-blats — är betingad av de utmärkta kommunikationer med huvudstaden, som del linjer av Stockholm—Roslagens järnvägar erbjuda. Från den dubbelspåriga sträckan Stockholm—D:s-Danderyd utgå från D:s-ösby linjer inom staden till Altorp och till Framnäsviken—Edda-vägen, alla elektrifierade (Djursholmsbanan). Samhället har vuxit fram omkr. det gamla — 521 — — 522 —