DOGEPALATSET däggdjur och vilkas ofta starkt luktande sekret har betydelse dels som skyddsmedel mot fiender (t. ex. hos stinkdjuren, se d. o.), dels som igenkänningsmedel för individer av samma art (artlukt) och dels som ett medel, varigenom hannar och honor kunna sammanträffa (köns-lukt). I detta senare fall har lukten från d. ofta också en sexuellt retande inverkan. Hos insekterna (vissa fjärilar) äro honorna stundom utrustade med särskilda d., för vilkas doft luktorganen hos hannarna äro ytterst känsliga, så att dessa därigenom på stora avstånd kunna vägleda sig till honorna. Hos däggdjuren äro d. mycket utbredda (myskdjur, bäver, gäms, hjortar m. fl.). H. W. Dogcart [då'gkät] (eng., eg. hundkärra), i regel enspänt, tvåhjuligt åkdon för 2 el. 4 personer. Sätet är i allm. ställbart för jämnviktens reglering. Urspr. avsågs d. för transport av Dogcart. hundar till och från jakter, varav namnet. Det finnes även fyrhjuliga d., en- el. tvåspända. S.C-r. Doge [då'je] (sidoform till it. duce, lat. dux, anförare, hövding), titel på den förnämste ämbetsmannen i republikerna Venedig och Genua. I Venedig valdes den första d. 647; den siste nedlade sin värdighet, då fransmännen 1797 besatte Venedig. D. valdes urspr. av folket ur stadens mäktigaste familjer på livstid och hade en nästan enväldig makt. Med tiden inskränktes hans makt; från 1172 stodo vid hans sida 6 rådgivare, som jämte honom bildade stadens beryktade signoria (se d. o.). Valet av d. övergick från folket till ett utskott av det stora rådet och blev från 1268 en mycket invecklad procedur, som avsåg att minska de enskilda släkternas inflytande. Med tiden nedsjönk d. alltmer till en dekorationsfigur. — I Genua valdes den förste d. 1339. Urspr. valdes han av folket på livstid, men efter 1528 blev hans äm-betstid inskränkt till 2 år; valet övergick till stadens råd. Då fransmännen 1797 intogo Genua, upphörde d.-värdigheten men återupplivades under åren 1802—05. H. Bg. Dogepalatset [då'je-] i Venedig, den praktfulla symbolen för den forna handelsrepubli-kens storhet och makt, bildar en fyrkant och Dogepalatset i Venedig. har i det yttre två fasader i ädel gotik med en nedre pelarhall och därpå en öppen loggia, varpå en överbyggnad reser sig, vars tyngd lättas av diagonala röda och vita marmorband. D. uppfördes först under 1300-talet men undergick en betydande ombyggnad under 1400-talets förra del genom 3 bröder Bon; den berömda porten Porta della carta uppfördes och utsmyckades av B. och G. Bon. Efter en brand 1477 måste åter ombyggnader ske, genom Antonio Rizzo, fortsatta av P. Lombardo (till 1511). Den inre, ö. längan fick en fullständig renäs- Dogen Andrea Gritti. Målning av Tizian. — 553 — — 554 —