DOLMA-BAGGTJE betecknad $, med det spanska talermyntet (se P e s o) till förebild = 10 dimes = 100 cents = 3,7315 kr. och numera motsvarande en guldmängd av 1,5048 gr. i U. S. A. (sedan 1786, präglad sedan 1792), Canada (även Labrador och Newfoundland), Dominikanska republiken, Liberia samt Brittiska Honduras och Brittiska Västindien utom Jamaica. Under inhemska namn ha även Cuba (peso), Guatemala (quet-zal), Nicaragua (cordoba) och Panama (bal-bao) d. till myntenhet. Flera andra stater ha bragt sin myntenhet i direkt förhållande till d.: Salvador, Honduras, Filippinerna, Mexiko, Costa Rica, Ecuador. I U. S. A. är d. trots guldmyntfoten värdemynt även i silver. Av denna metall präglas 1 (med en finvikt av 24,058 gr.), % och % d. Ang. gulddollar, se E a g 1 e. I Canada myntas 10 och 5 d. av guld och % och y d. av silver. — 2) Myntenhet i Hongkong, grundad på silvermyntfot, med en finvikt av 24,28i gr., vadan kursen växlar (1928 = o. l,oo kr.). — 3) Myntenhet i Straits Settlements, sedan 1923 = 2 shilling 4 pence = 2,u8 kr. I silver präglas 1 och % d. — 4) Mexikansk d., kallas den mexikanska peson som kurserande mynt i Asien och Afrika (se P e s o). — 5) Namn på ett flertal nuv. kinesiska silvermynt (se Kina). N.L.R. Dollart, buktformad utvidgning av Ems’ mynningsvik, på gränsen mellan Tyskland och Holland, o. 13 km. lång och 12 km. bred; uppkom 1277 vid en stormflod i förening med islossning i Ems, varvid ett rikt och fruktbart område, där bl. a. staden Torum låg, översvämmades. Genom senare stormfloder under 1200- och 1300-talen utvidgades D., men i senare tid har en del land återvunnits genom indämningar. O. Ts. DolleTing, en garvteknisk arbetsoperation, som består i att köttsidan på kalv- och handskskinn samt lackläder slipas mot en roterande smärgel- el. karborundumrulle för att ge åt lädret ett sammetsliknande utseende. S. H-g. Dollfus [-fy's], Jean, fransk (elsassisk) in-dustriidkare (1800—87). I samarbete med sina bröder, särsk. Charles Émile D. (1805— 58), utvidgade D. det av fadern ärvda textilföretaget Dollfus-Mieg & co., i Mülhausen, så att det slutl. sysselsatte 3,000 arbetare. D. nedlade ett betydande arbete på att höja sina anställdas levnadsstandard, bl. a. genom byggandet av billiga och fullgoda arbetarbostäder. D. var ivrig frihandlare och tillhörde 1877—87 tyska riksdagen, där han gjorde sig mest känd för sina protester mot annexionen av Elsass. T.E-r. Dollmann, Georg von, tysk arkitekt (1830 —95), utbildades i Klenzes anda och blev en typisk representant för 1800-talets reproduce rande riktning; mest bekanta blevo de åt Ludvig II av Bayern byggda slotten Herrenchiem-see (i Ludvig XIV:s stil) och Neuschwanstein (i medeltidsstil). E. W. Dollo [dålå'], Louis, belgisk paleontolog (f. 1857), konservator (intendent) vid naturhistoriska museet i Bryssel och prof, i paleonto-logi där. D. har bearbetat det stora i nämnda museum förvarade fyndet av iguanodonter (se Iguanodon), som gjordes 1877 i kolgruvan i Bernissaert i Belgien. Härvid gjorde han första början till grundläggandet av en ny vetenskaps gren, den s. k. paleobiologien (se d. o.). D. har beträffande åtskilliga fossila djurgrupper anlagt paleobiologiska synpunkter och därigenom kastat ljus över deras organisation och utvecklingshistoria. — I den allmänna utvecklingshistorien benämnas ss. D:s lagar följande satser: 1) ett under utvecklingen reducerat organ återfår aldrig sin ursprungliga styrka; 2) ett organ, som förlorats vid anpassning till ett nytt levnadssätt, uppstår aldrig på nytt vid återgång till det forna levnadssättet ulan er sättes av annat icke homologt organ. K. A G. Dollond [dåTand], John, engelsk optiker (1706—61), var intill 1752 sidenvävare men sysslade dessutom med matematik, fysik och astronomi. Sedan svensken Klingenstierna teoretiskt bevisat möjligheten att konstruera akro-matiska prismor och linser (seAkromatism och Färgspridning) och meddelat D. detta, lyckades D. vinna experimentell bekräftelse härpå. 1757 förfärdigade han för första gången akro-matiska kikarobjek-tiv, sammansatta av kron- och flintglas, varigenom impuls gavs till kikarens vidareutveckling. N.R-e. Do'ima el. d o 1-m a'n (ung. dolmåny, urspr. turk.), ett med gula el. vita snörma-kerier försett uni-formslivplagg vid husarregementena. Do'lma-Ba'ggtje (turk., »den (igen-) fyllda trädgården»), förort till Konstantinopel med ett ytterst praktfullt sultanpalats vid Bosporens v. strand mellan Galata och Rumeli Hissar. Namnet har uppkommit därav att platsen, som även inrymmer en berömd trädgård, utbreder sig över ett igenfyllt hamnområde. Det i korintisk stil hållna palatset uppfördes 1847—55 på Abd-ul-Mcdjids befallning av den armeniske arkitekten Balian. Bild se sp. 575. G. Rqt. Dolma, modell 1895. — 573 — — 574 —