DRÉGELY höll två barn, varefter han med dessa följde sin ägare tillbaka till Missouri. Långt senare öppnade han en process, vari han gjorde gällande, att han och hans familj voro fria medborgare, ss. under en längre tid bosatta i en fristat. Processen avdömdes olika i olika instanser; U. S. A:s högsta domstol avgjorde den 1856 till negerns nackdel. I D.-S.-affären voro viktiga principer inblandade — bl. a. frågan om Missouri-kompromissens konstitutionsenlighet —, och den väckte ett kolossalt uppseende, kommenterades livligt och var en av de många till synes bagatellartade episoder, kring vilka den våldsamma agitationen under 1850-talet kretsade. B. Drégely [drègäl], G å b o r, ungersk lustspels-förf. (f. 1883), har såväl i Ungern som i utlandet haft stor framgång med en rad lustspel och komedier, bl. a. de i Stockholm uppförda »A szerencse fia» (»Som man är klädd», 1913) och »A kisasszony férje» (»Frökens man», 1916). G.K-g. Dreier [-al'-], Johan Friedrich Leonhard, norsk målare (1775—1833), utförde i tusch och akvarell prospekter från olika delar av Norge, företrädesvis Bergenstrakten (ofta med intressant staffage), samt bilder av folkdräkter (»Norske Folkedragter», 1913), miniatyrporträtt m. m. Särsk. i kulturhistoriskt avseende äga hans arbeten högt värde. E. W. Dreier [-al'-], Fr ed er i k Henrik Hennings, dansk socialistisk förf. (1827—53). Samtidigt med att D. bedrev medicinska studier, visade han sig starkt politiskt intresserad och tillhörde bl. a. den radikala »Förening for Arbej-derklassens Vel». D. framlägger i sina skrifter »Folkenes Fremtid» (1848) och »Fremtidens Folkeopdragelse» (s. å.) ett socialistiskt reformprogram. D. har också kallats Danmarks förste socialist. T. E-r. Dreiser [dral'za], Theodore, nordamerikansk förf, av tysk härkomst (f. 1871), började sin bana som reporter men har från 1910 uteslutande ägnat sig åt litterärt författarskap. Hans första roman »Sister Carrie» (1900; sv. övers. 1928) undertrycktes men hade dock hunnit väcka uppmärksamhet inom litterära kretsar både i England och Amerika. Den följdes 1911 av »Jennie Ger- hardt» (sv. övers. 1930) samt »The financier» (1912; sv. övers. »Finansmannen», 1929) och »The titan» (1914; sv. övers. 1930), för vilka den amerikanske storfinansiären Charles T. Yerkes stått modell. Bland D:s övriga talrika arbeten märkas de självbiografiska »A traveller at förty» (1913) och »A book about myself» (1922) samt mästerverket »An American tra-gedy» (1925; sv. övers. »En amerikansk tragedi», 1927). Med denna sistnämnda bok blev hans namn känt och uppskattat i vidare kretsar. D. är den mest betydande realisten i Amerikas litteratur; genom ett noggrant återgivande av verkligheten i alla dess detaljer når han en mäktig verkan, trots att hans stil ofta är tung och klumpig. — Litt.: H. L. Meneken, »A book of pre-faces» (1917); B. Rascoe, »Th. D.» (1925). A.Km. Dreisse'na, Dreisse'nsia, släkte av fam. blåmusslor, omfattande 15 i sött och bräckt vatten förekommande arter med pelagiska larver. Med starka byssustrådar sitta de fästade vid trästubbar, stenar o. d. Skalet är trekantigt, starkt kölat och med bucklan i skalets spets. Mest bekant är den 2—4 cm. långa vandrarmusslan D. polymo'rpha, som urspr. förekom i Syd-ryssland, men under 1800-talet med hjälp av båtar och trävirke, vid vilket den suttit fästad, snabbt spritts över hela Europa. H. B-n. Dreja, vrida. 1) Sjöv., d. åt, medelst en rund, armslång hävstång av trä, d r e j a r e, åtdraga en surrning el. bensel; d. b i, upphäva farten genom att brassa back el. stoppa maskin (se Bi). H. S-k. 2) Tekn. D., tidigare använt även i betydelsen svarva, betecknar den grovformning av Pjäsens form i olika skeden av drejning. rotationsformade lervaror, fat, krukor, urnor etc., vilken utföres genom att krukmakaren i mitten på den med hand el. fot snabbt kringvridna drejskivan, en tung, vågrät, rund trä- el. järnskiva med lodrät axel, pressar fast en knådad och fuktad lerklump vilken för hand dragés upp till den önskade formen. Kärlet kan givas en axakt riktig kontur genom en mall, som under drejningen hålles mot dess yta. B. Drejer [-al'-], Salomon Thomas Nikolaj, dansk botanist (1813—42), docent i botanik vid veterinärskolan i Köpenhamn 1838. D. utvecklade en betydande verksamhet såväl på det rent vetenskapligt botaniska som på det praktiskt botaniska och pedagogiska området. Av — 739 — — 740 —