DRIVBÄNK betydelselösa debutdiktsamlingar, jämte R. Brooke, H. Monro, W. W. Gibson och ett par andra unga poeter i grundandet av antologin »Geor-gian poetry» (1912; sedan ytterligare 4 samlingar till 1922), det företag varigenom den moderna »geor-giska» skolan erhöll sitt namn och först trängde fram till det allmänna medvetandet. Samtidigt framträdde han med »Poems of men and hours» (1911) och »Poems of love and earth» (1912), elegiska och naturlyriska ting, varpå följde »Cromwell and other poems» (1913), där han med föga framgång försökte sig i en mera episk stil. Bland hans senare diktsamlingar kunna nämnas »Loyalties» (1919) och »Seeds of time» (1921), men det är mest som dramatiker, han under det sista decenniet gjort sig märkbar. Hans första drama, »Abraham Lincoln», blev en stor framgång och följdes av »Cromwell» (1921), »Mary Stuart» (1922) m. fl. Som poet är D., liksom det stora flertalet av sina »georgiska» kolleger, en strävsam medelmåtta; som dramatiker presenterar han historiska personer med trohet och avsevärd talang. D:s »Collected poems» utgåvos 1923, »Collected plays» 1925. — Litt: A. W. Roeder, »J. D. als Dramatiker» (1927). F. G. B. Dristigheten. 1) 62-kanons linjeskepp i sv. flottan, byggt 1785, förändrat till sjukskepp 1856. —- 2) Pansarskepp, sjösatt 1900 med be-styckning av 2 21 cm:s, 6 15 cm:s och 10 57 mm:s kanoner, 3,600 tons deplacement, förändrat till depåfartyg för kustflottans flygstridskrafter 1929, med bestyckning av 4 75 mm:s kanoner. H. S-k. Drittel, rymdmått använt för smör. Den gamla danska d. var = % Tönde = 37,33 kg. Den d., som nu brukas i Danmark vid exporten till England = 112 pounds = 50,75 kg. — D.-måtten göras av bokträ och fodras med pergament. N. L. R. Driva säges ett fartyg göra, då det av vind, sjö el. ström försättes ur kurs. Inverkan på kursen av ovannämnda orsaker, under det att fartyget framdrives med segel el. maskineri, benämnes avdrift (se d. o.). För att under storm bringa ett drivande mindre segelfartyg vindrätt användes drivankare (se d. o.). T. Hrn. Metall., skogsbr., skeppsb., tekn., trädg., se Drivning. Driva, flod i Norge, upprinner på Snöhetta, flyter i n. riktning till Opdal, därefter i v. riktning och utfaller i Sunndalsfjorden. I sitt nedre lopp kallas floden vanl. Sunndalselva. Rik på fall och forsar. Flodområde 2,580 kvkm. I D:s dalgång till Opdal går Dovrebanan fram. O. Ts. Drivankare, ett av grov segelduk och grova spiror sammansatt plan, som gör det möjligt att låta ett fartyg i hårt väder sakta driva med stäven mot sjön; användes bl. a. för att kunna företaga nödreparationer på roder el. maskin. D. för segelyachter utgöres vanl. av en tratt-formad segeldukspåse, med storändan fästad till en järnring el. ett träkryss; det tillgripes för att i rum sjö kunna rida ut en storm, när segel ej längre kunna föras; en medelstor segelyacht driver med d. normalt o. 1 distansminut pr tim. T. Hrn. Drivankare med flöte och inhalare för mindre båtar. Drivaxel, tekn., se Kraftöverföring. Drivband benämnes en sådan anordning för framdrivande av en traktor, som består av ett ändlöst band, t. ex. kedja med breda, flata länkar. Kallas då även krypkedja. v. S. Drivbänk, trädg. Till en d. i eg. bemärkelse, även kallad varmbänk, hör en underifrån uppvärmd jordbädd, en av plankor hopslagen ram (d.-låda el. -karm) samt glasfönster (d.-fönster), som täcka den förra. Uppvärmningen har hittills oftast skett med färsk hästgödsel, blandad med halm (icke torvströ), löv, tång el. dyl. Denna gödsel kan utveckla en betydande hetta, långt starkare än växterna tåla, varför intet får sås el. sättas i d., förrän temp. åter sjunkit. För d., som läggas redan i jan.—febr., bör gödselbädden ha en tjocklek av 70—100 cm., medan d., som läggas under senvåren el. sommaren, behöva ett gödsellager av endast 20—30 cm. Sedan det blivit allt svårare att skaffa tillräckliga mängder hästgödsel för bänkgårdarna, har man nödgats använda andra värmekällor, t. ex. elektrisk energi. För detta ändamål lägger man i bottnen av d. isolerade värmekablar, som skyddas av tegelrör och täckas med ett lager kolstybb. Till uppvärmning brukar användas elektrisk nattström, vilken icke — 761 — — 762 —