DRAGER i sv. rätt nämnda formen av avsiktligt dödande, mord, skiljer sig d. därigenom, att för att mord skall anses föreligga, fordras en planläggning av handlingen, den skall vara begången i ber åt t mod (se d. o.). D. behandlas i strafflagen 14:3 och belägges enl. denna med straffarbete på livstid el. 10 år, såvida icke förmildrande omständigheter föreligga, t. ex. att den dräpte genom eget åtgörande, förolämpning o. d. framkallat gärningen, i vilket fall straffet kan nedsättas till straffarbete i 6 år. Har däremot, ss. ofta, gärningsmannens uppsåt icke varit att döda utan endast att utöva en större el. mindre grad av misshandel, bedömes gärningen ss. misshandel (se d. o.), varav döden följt, men går ofta under benämningen d. Cl. L. Dräger, Heinrich, tysk uppfinnare och industriman (1847—1917), först urmakare, grundade en- maskinfabrik (sedan 1902 med namnet Drägerwer k), som spec. tillverkar armatur för komprimerad syrgas och ace-tylen, reduceringsventiler, svetsnings- och skär-ningsbrännare etc. D. har på detta område gjort ett flertal uppfinningar. R. Drägg, grums, bottensats, fällning, särsk. om jäst; ofta även bildlikt, i sht om personer; avskum, slödder. Dräkt, se Klädedräkt. Dräktighet. 1) Sjöv., förr mått på ett fartygs lastförmåga, som angavs i svåra läster (1 svår läst = 2,5 ton). Numera utgör d. ett volymsmått för handelsfartyg och mätes i registerton om 100 engelska kubikfot (= 2,83 kbm.). D. angives dels ss. b r u 11 o t o n-n a g e (se d. o.), dels ss. nettotonnage (se d. o.) och mätes enl. olika regler i olika länder (se Skeppsmätning). D. står ej i någon allmängiltig relation vare sig till fartygets deplacement el. till dess lastförmåga (= dödvikt). T. Hrn. 2) Zool. D. el. graviditet kallas det tillstånd, i vilket honan bland de levandefödande djuren, särsk. däggdjuren, befinner sig under fostrets utveckling. Tiden mellan befruktningen och ungarnas födsel varierar hos däggdjuren avsevärt ej endast hos olika ordn. och arter utan även hos olika individer av samma art. Hos pungdjuren är d.-tiden kortast (hos vissa arter endast 7—11 dagar), hos insekt-ätare (igelkotten 4 veckor) och rovdjuren (varg och räv 9 veckor) längre för att hos vissa hovdjur (kamel 11—13 och giraff 14^ mån.) och hos elefanten (22 mån.) nå sin största längd. Ss. allmän regel kan man säga, att d.-tiden tilltager i längd med den stigande kroppsstorleken, men aporna och människan ha dock en relativt lång d.-tid (aporna 6—7 mån. och människan i runt tal 9 mån.). Ang. husdjurens d.-tid se följ, tab.: Minimum Maximum Medeltal ston ........ 305 420 336 dygn kor ......... 240 321 280 » tackor ...... 137 162 150 » getter ........ — — 151 > suggor ...... 104 133 115 » hyndor .... 58 63 61 > kattor ........ — — 59 » kaniner .... — 44 30 » Som tecken på befruktning anses inställd brunst, vilken emellertid kan utebli, utan att djuret blivit dräktigt. Genom undersökning av blodets beskaffenhet el. av äggstockar och livmoder kan d. fastställas på tidigt stadium. Allteftersom fostret tillväxer, ökas buken och juvret i omfång. Under d.-tiden skola husdjuren skötas omsorgsfullt och utfodras rationellt både för sin egen och avkommans skull. Man bör särsk. se till, att moderdjuret får motion och frisk luft samt tillräckligt med äggvita, mineralämnen och vitaminer. — Se Häst-, Nötkreaturs-, Får-, Get-, Svin-, Hund- och Kaninavel. H. Fqt; H. W. Dräktref ormföreningen, Svenska, en 1886 bildad och 1903 upplöst förening för motarbetande av tidens ohygieniska och opraktiska kvinnodräkt och i stället införande av en sundare och mer praktisk. D. utarbetade för damer och barn en serie modeller, som nu synas oss efterblivna och oestetiska men då hade en viss mission att fylla. D. var på 1890-talet ansluten till Fredrika Bremer-förbundet. I. Dräll (från Ity.; eg. trefaldig, efter lat. trilix, med 3 vävtrådar), eg. vävnad med 3 solv el. skaft, numera även med 4 el. 5 skaft. D. väves (i handvävsstol) i linne el. halvlinne och brukas till enklare duktyger och handdukar. Många mönstervariationer förekomma; rutor, mera sällan ränder, utmärka dessa. Småmönst-riga med diagonalrutning äro gåsögon, dropp-d., korn-d. Trådarna i d. ligga vanl. som i damast bundna, men en annan, enklare grupp d. har lösa trådar, ss. fattigmans-d., sjusprångs-d. och den rikare mönstrade dal-d. Enklare damaster och rikare d. stå varandra mycket nära. — Numera vävas i fabriker en hel del vävnader, vilka gå under namnet d. I. Dränage [-na'f] (fra. drainage, från eng. drain, avleda, torrlägga), dränering, med., kallar man det systematiska avledandet av sårsekret el. sjukliga vätskeansamlingar ur kroppen genom inläggande av gummirör, strimmor av gummiduk el. gasremsor. D. kombineras med porösa förband, som suga till sig sekretet, öppna, inflammerade sår dräneras — 807 — — 808 —