DUBBELSTRÖMSTELEGRAF av stjärnan beskrivna ellipsen utan dess projektion på himlen, och projektionen av en ellips är visserligen alltid en ellips, men brännpunktens projektion ligger ej alltid i projektionens fokus. — Den första s p ek t r o s k o-piska d. upptäcktes 1889 av Vogel i Perseus. Sedan dess ha dylika stjärnor upptäckts t. o. m. snabbare än nya småplaneter. F. n. känner man bortåt 2,000 spektroskopiska d. Ehuru Fig. 2. Fysisk dubbelstjärna, £ Ursæ majoris. komponenterna aldrig kunna direkt ses i en tub, kan man likväl beräkna deras banor ur spektrallinjernas förskjutning enl. den Dopp-lerska principen. Omloppstiderna äro i allm. mycket korta, några få dagar el. timmar. Den kortaste omloppstiden 2 tim. 15 min. har den spektroskopiska dubbelstjärnan / Ursæ mino-ris, den längsta, 15 år, stjärnan t Hydræ. — Att en stjärna består av 2 el. flera komponenter, synes vara ett mycket vanligt fenomen i universum. Enl. Aitken är ung. % av stjärnorna d., och bland 20 d. torde man ha åtm. 1 tre- el. fyrdubbel stjärna. — Med avseende på d:s uppkomst ha flera teorier uppställts, den bäst motiverade av G. H. Darwin, enl. vilken d. uppstå genom en stjärnas avsnörning, då dess rotationshastighet uppnått en viss storlek. De spektroskopiska d. skulle då vara nybildade d. Ju äldre stjärnan blir, desto större blir avståndet mellan komponenterna — och de visuella d. uppkomma. — Studiet av d. har grundlagts av W. Herschel o. 1779 och sedan fortsatts av J. Herschel, W. och O. Struve (i Dorpat och Pulkova), Dembowski (i Italien), Burnham, Aitken (i U. S. A.), Dunér (i Lund) m. fl. Den fullständigaste behandlingen av d:s problem finner man i R. G. Aitken, »The binary stars» (1918). Ch. Dubbelströmstelegraf. Dubbelströms-system inom telegraftekniken grundar sig på användning av ström av t. ex. negativ polaritet för telegraftecknens sändande, medan ström av motsatt riktning ligger på ledningen under mellanrummen mellan telegraftecknen. För ändamålet användas polariserade mottag-ningsapparater (relän). Omkoppling från sändning till mottagning sker oftast genom s. k. switchrelän. — Dubbelströmsnycklar av olika fabrikat användas i regel för växling mellan vilo- och arbetsläge bl. a. sådana av Varley samt Siemens & Halske. Se Telegraf. C.T.S. Dubbeltariff benämnes tulltariffen i stater, som ha olika tulltaxor för olika importländer. Vanligast är en lägre tariff (konventionalta-riff) för länder, med vilka tarifftraktater slutits, och en högre (generaltariff) för övriga länder. Vhgn. Dubbeltaxering, se Dubbelbeskattning. Dubbeltelegrafering, samtidig sändning av två telegram längs samma tråd för att möjliggöra ett mera effektivt utnyttjande av telegrafledningarna. De båda telegrammen gå ant. i samma riktning (se Diplextelegrafe-r i n g) el. i var sin riktning (se Duplex-telegrafering) längs tråden. A. B. L Du'bbeltje, folklig benämning på mynt i Nederländerna. Före 1816 = 2 stuiver (se d. o.), därefter =10 cents = Vio florin = 1,5 öre. N.L.R. Dubbeltrast, se Trastsläktet. Dubbeltryck, se Dubbelblock och Dubbel p 1 å t. Dubbeltunga, mus., betecknar dels ett slags spelsätt, särsk. å flöjt och trumpet, varigenom en hastig tonupprepning el. en snabb staccato-passage kan utföras, därigenom att vissa konsonanter ss. t och k i hastig växling inblåsas vid tongivningen; dels anblåsrören å oboe och fagott; vanl. kallas dessa dubbelrör. G. M. Dubbeltändning, tändningssystem på auto-mobiler, bestående av både batteri- och mag-nettändning, vilket förr användes på större vagnar. Motorn startades på batteritändningen, enär denna även vid lågt varvtal ger kraftig gnista, och kördes sedan med magnettändning ss. då varande säkrare. Sedan goda batterier konstruerats och självstart införts, har d. övergivits. Numera användes så gott som uteslutande batteritändning (se d. o.). v.S. Dubbelverkande maskiner kallas de kraftmaskiner, i vilka kraft utövas på kolvens båda sidor. Sålunda äro ångmaskiner alltid dubbelverkande, under det att explosionsmotorer (bensin- och gasmotorer), där gasen utövar sitt arbete endast på kolvens ena sida, äro enkelverkande. Dieselmotorer byggdes intill senare år alltid enkelverkande, men numera byggas särsk. för fartygsdrift, där högsta — 831 — — 832 —