DUBBLE längd. De frambringas i regeln genom ändrade kulturbetingelser (överskott på näring, vattenbrist m. m.). O. Gz. Dubblé (fra. doublé, betydelsen 1—2; i betydelsen 3 av fra. doublet). 1) Fäktning. D., fra. doublement, ett sammansatt anfall, bestående av en fint (se d. o.) av degagemang (se d. o.) och ett därpå följande anfall i förening med undvikande av en konter-parad (se d. o.). Se F ä k t n i n g. O. K-gh. 2) Jakt, att skjuta två djur omedelbart efter varandra, ett med vardera bösspipan. 3) Tekn., överdrag av guld el. silver på oädla metaller el. legerfcigar, framställt genom sammanvällning av metallplåtar. Framställningen tillgår så, att plåtar av de båda metaller, som skola sammanvällas, efter ytterst noggrann rengöring av ytorna, läggas på varandra och hopfästas genom nitning, varefter de upphettas till vitvärme och sammanpressas under högt tryck. D. brukas till enklare smycken ss. ersättning för de ädla metallerna. — Dubblé-t r å d, guldtråd med kärna av silver el. koppar. 1. S. Dubble'ra (fra. doubler), fördubbla; besätta (en roll) dubbelt, alternera med i en roll; kringsegla, runda (en udde o. d.); dubbla (i spel); jaktterm: skjuta på dubblé, göra en dubblé. Dubble'tt, d u p 1 e 11 (fra. doublet, till double, dubbel; med avseende på duplett jfr lat. duplex, dubbel), dubbelexemplar, särsk. av skrivelse, dokument el. bok, mynt o. d.; motsvarighet, motstycke; bostad av två rum (utan kök). Växelformen med p brukas särsk. om d. av bok, mynt o. d. Du Bellay [dy bälä'], Joachim, fransk skald (1524—60), tillhörde »Plejaden» (sed. o.), vilkens manifest, »La deffence et illustration de la langue fran^oyse», han publicerade 1549. D:s namn har gått till eftervärlden på gr. av hans oden och framför allt hans sonetter; han är en av denna diktforms mästare i fransk litteratur. Hans vackraste sonetter innehållas i diktsamlingarna »Les regrets» (1558) och »Le premier livre des antiquités de Rome» (s. å.). A.Sj. Du'bier (sv. plur. till lat. du'bium), tvivel. D u b i ö's (efter lat. dubio'sus), tvivelaktig, misstänkt. Dublin [du'b-]. 1) D., irl. Baila Atha Cliath, grevskap i prov. Leinster, Irländska fristaten, vid Irländska sjön; 888 kvkm. med 188,961 inv. (1926), staden D. ej medräknad. N. delen är ett lågt och fruktbart land, medan s. delen är bergig och ofruktbar. Åkerbruket är obetydligt, viktigare är boskapsskötseln. Torsk- och sillfiske. Industrien är nästan helt knuten till hu vudstaden D. Vid kusten finnas flera badorter. H. Bm. 2) Huvudstad i Irländska fristaten, på båda sidor om Lissey, vid dess utlopp i D.-bay på Irlands ö. kust; 34 kvkm.; 316,693 inv. (1926; med förstäder 418,891). D., som på gr. av sitt gynnsamma läge vid infartsleden till den centralirländska slätten sedan gammalt varit Irlands politiska medelpunkt, är näst Belfast öns största stad och dess viktigaste järnvägsknut. Den egentliga staden har växt upp runt omkr. slottet (numera justitiepalats) och katedralen Christ church (s. om floden) samt begränsas av de till Shannon ledande kanalsystemen, Royal canal i n. och Grand canal i s. Genom de här belägna förstäderna Rathmines, Rathgar, Pem-broke, Blackrock och Dun Laoghaire (Kings-town) når D. ända fram till foten av Wicklow mountains. över Lissey leda 10 broar, av vilka den viktigaste är den ö. om slottet belägna O’ConnelI bridge, som ligger i centrum av D:s livligaste och vackraste parti. Detta har breda, jämförelsevis raka gator och flera förnäma parker, ss. College green och S:t Stephens green. Vid de nämnda parkerna ligga de flesta offentliga byggnaderna, ss. Trinity college el. University of D., grundat 1591 (107 lärare och 1,309 studenter 1928/29), Bank of Ireland, Leinster house (säte för parlamentet), University college (en avd. av National university of Ireland, grundat 1909; 138 lärare och 1,358 studerande 1928/29) och nationalmuseet samt i närheten av slottet City hall (rådhuset) och katedralen S:t Patrick. N. om Lissey ligga Four courts (förr säte för högsta domstolen), posthuset och tullhuset. Längst i n. v. ligger i den utanför stadsgränsen belägna Phænix park (710 har; med zoologisk trädgård och idrottsplatser) Viceregal lodge, generalguvernörens residens. D:s hamn, som skyddas av tvenne långa vågbrytäre, har stora dockor vid mynningen av Grand canal och vid Lissey ö. om tullhuset. Expressångarna på England avgå från Dun Laoghaire (se d. o.). År 1928 in-kommo 5,655 fartyg på sammanlagt 2,274,304 nettoton. Industrien, som alltid lidit under den övermäktiga engelska konkurrensen, är mindre betydande. Främst märkas bryggerier och brän nerier. —• D. bildar eget grevskap och är säte för en anglikansk och en katolsk ärkebiskop. — Det gamla citadellet, beläget på en kulle vid flodens s. strand, är urspr. från 1200-talet, sedan ofta förändrat, nu innehållande lokaler för ämbetsverk. Christ church, först uppförd på 1000-talet, är likaledes ombyggd och restaurerad; var fordom katolsk katedral liksom S:t Patrick. De offentliga byggnaderna i D. ha en övervägande klassicerande prägel från 1800- — 835 — — 836 —