DUMME MOSSE 2) Sir Gerald D., den föregåendes son, engelsk skådespelare och teaterledare (f. 1873), har från 1894 spelat i London, från 1910 ss. meddirektör för Wyndhams theatre. D. är en sällsynt naturlig skådespelare, som med manlig elegans och humor uppbär den moderna sen-sationskomediens resonnörs- och hjälteroller. Han blev 1922 adlad. G. K-g. Dumbarton [dsmbäTan], grevskap i s. Skottland; 637 kvkm.; 150,861 inv. (1921). Landet är i n. och v. bergigt, i s. fruktbart lågland. Talrika sjöar, bl. a. Loch Lomond. Åkerbruk och boskapsskötsel. Stenkol och järn brytes. Romerska fornlämningar. Huvudstad är D., 22,933 inv. (1921). Maskin-, järn- och metallindustri. H. Bm. Dumb-bell-nebulosan [dB'mbel-], en stor nebulösa i stjärnbilden Räven (Vulpe'cula), är synlig i även ganska små tuber och liknar där en hantel (eng. dumb-bell). En fotografi visar nebulosan i mera oregelbunden form (se fig.). Ch. Dumbom, se Bom 1). Dumb-show [dB'm-fåu'] (eng., »stumt spel»), betecknade i den äldre engelska teatern pantomimen i allm., under Shakespearetiden särsk. de stumma mellanspel, som mimiskt antydde handlingen i en följ, tablå el. parodierade en föregående. G. K-g. Dum Dum [ds'm dem], stad i prov. Bengalen, Brittiska Indien, n. ö. om Calcutta; 25,639 inv. (1921). D. har ammunitions- och vapen- Dumb-bell-nebulosan. fabrik, där dumdumkulor för första gången förfärdigades. O. P. Dumdumkulor [dB'mdBm-] (se Dum Dum), gevärskulor med sprängverkan, framkallad av att blykärnan vid anslaget pressas fram och spränger manteln, som i spetsen har ett hål el. på annat sätt är försvagad. D., som framkalla mycket svårläkta sår, äro enl. en traktat av 1868 förbjudna att användas i krig men förekommo icke desto mindre även under världskriget 1914—18. Vid jakt på storvilt användas ofta d. B. Sbg. Dumeri'1 [dy-], André Marie Constant, fransk zoolog (1774—1860), 1801 prof, i anatomi och fysiologi, 1818 i patologi vid med. högsk. i Paris och 1825 vid Jardin des plantes. D., som var en av Cuviers (se denne) medarbetare, har bl. a. utgivit »Zoologie analytique» (1806) och »Erpétologie générale (jämte G. Bibron, 9 bd, 1835—50), en systematisk förteckning över de då kända kräl- och grod-djuren. O. C-n. Dumesnil [dymeni'1] (eg. Marchand), Marie F r a n v o i se, fransk skådespelerska (1713—1803). D. spelade tidigare i landsorten och var 1737—75 anställd vid Théätre fran^ais, från 1738 ss. societär. Bland hennes roller märkas Medée, Phèdre, Athalie, Mérope, Sémiramis och Cléopåtre (Marmontel). Äkta temperament, fantasi och inspiration utmärkte D:s tragiska konst. G. K-g. Dumesnil [dymeni'1], Jacques Louis, fransk politiker (f. 1882), advokat, 1910 deputerad (radikal-socialistiska gruppen), 1917 understatssekreterare för flottan i Ribots ministär och därefter för det militära och maritima flygväsendet i Painlevés. 1924—25 var han sjöminister i Herriots ministär, vilken post han ånyo innehade i Tardieus andra ministär 1930. I denna egenskap deltog han i avrustningskon-ferensen i London. Hans inträde i Tardieus ministär skedde i strid mot radikal-socialistiska partiets hållning och fqranledde hans uteslutande ur detta. G. Liv. Dumfries [dEmfri's], grevskap i s. v. Skottland, vid Solwayviken; 2,777 kvkm.; 75,370 inv. (1921). En stor del utgöres av ofruktbara hedar och mossar. Åkerbruksbygden är huvudsaki. lokaliserad till Niths, Esks och Annans dalgångar. Åkerbruk och boskapsskötsel äro huvudnäringar. Bly, stenkol och järn brytas. I s. ö. ligger Gretna Green (se d. o.). Huvudstad Dumfries, vid Nith; 15,778 inv. (1921). H.Bm. Dumhet, se Intelligens. Dumja't, geogr., se Damiette. Dumka, se D u m a. Dumme mosse, stor högmosse c:a 1 mil v. om Jönköping, belägen i Jerstorps, Sandseryds, — 885 — — 886 —