DUTROCHET patra i »Antonius och Kleopatra», Mirandolina i »La locandiera», Francesca da Rimini, Silvia i »Gioconda», Anna i »La cittå morta», San-tuzza i »Cavalleria rusticana», Adrienne Le-couvreur, Kameliadamen, Prinsessan av Bagdad, Fédora, Odette, Frou-frou, Francillon, Cyprienne i »Vi skiljas», Tosca, Monna Vanna, Nora i »Ett dockhem», Rebecka West i »Rosmers-holm», Hedda Gabler och Magda i »Hemmet». D. var 1880—94 g. m. en skådespelare Chechi. — Litt.: E. A. Rheinhardt, »Das Leben der E. D.» (4 Aufl. 1928). G. K-g. Dusek, J. L., tjeckisk musiker, se D u s s e k. Dusén, Per Karl Hjalmar, botanist, kartograf och forskningsresande (1855—1926), civilingenjör vid Teknologiska inst. 1878, fil. hedersd:r vidPrin-ceton university, New Jersey, 1904, lärare vid folkhögsk. i Södra Vi 1880, Åsa 1893, amanuens vid Riksmuseum 1899—1900, assistent vid Museu nacional i Rio de Janeiro 1901—04, erhöll statspension 1922. D. företog forsknings färder till skilda länder, ss. Västafrika (Kamerun), s. Brasilien (Paranå), s. Chile, Patagonien), Eldslandet och n. ö. Grönland, därifrån han hemförde omfattande samlingar av kärlväxter och mossor med flera tusen för vetenskapen nya arter, och där han gjorde värdefulla växtgeografiska, växtbiologiska, geologiska och paleontologiska iakttagelser och kartlade flera tidigare ofullst. kända områden. O. Gz. Dushyanta [dofja'-], i den indiska sagan en konung av måndynastien, ättling av Puru, make till £akuntala (se denna) och fader till Bharata. C. F. Dusjan, S., serbisk furste, se Dusan. Du Sommerard [dy såmra'r], Alexandre, fransk arkeolog och konstsamlare (1779—1842), gjorde sig berömd genom den stora samling medeltida konstverk o. a. kulturföremål, som han hopbragte och uppställde i det honom tillhöriga Hotel de Cluny, vilket staten sedan inköpte (se Cluny). Han utgav »Les arts au moyen-åge» (5 bd jämte atlas, 1839—46). E. W. Dussard [dysa'r], H i p p o 1 y t e, fransk politiker och nationalekonom (1798—1876), var 1843—45 red. för »Journal des économistes» och vid revolutionen 1848 chef för järnvägen Paris—Rouen. Efter revolutionen blev han prefekt i dep. Seine-Inférieur och stängde där nationalverkstäderna. 1849 blev D. medl. av statsrådet. T. E-r. Dussek [do'fek] (Dusek),JanLadislav, tjeckisk pianist och tonsättare (1760—1812), under sitt skifterika liv bl. a. konsertmästare hos Talleyrand i Paris. D. var en av de första pianister, som odlade det »sjungande» anslaget på vårt moderna pianoforte. Av hans många kompositioner äro ännu med rätta omtyckta några sonatiner och sonater samt mindre stycken, allt för piano. F. S-l. Dussin (från mlty.; av ffra. douzeine, fra. douzaine, till douze, tolv), antal av tolv, tolvtal; i sammansättningar ofta för att beteckna något medelmåttigt el. underhaltigt, t. ex. dussinarbete, dussinmänniska. Dust (från Ity. dust, av ffra. juste, fäktning, eg.: närkamp, av lat. juxta, bredvid), en under medeltiden och ända in på 1600-talet i hela Europa bruklig art av tornerspel (se d. o.), varvid kämparna stredo en mot en. Ordet har bibehållit sig i sv. som uttryck för kamp el. sammandrabbning i allm. G. W. F. Dusägge, d u s a c k, t e s a c k, ett i Tyskland och Böhmen på 1400- och 1500-talen använt fäktsvärd med bred, upptill spetsigt böjd klinga och med ett längsgående, som fäste tjänande hål, vari fyra fingrar infördes. G. W. F. Dusö'r (fra. douceur, mildhet), penninggåva, gratifikation; drickspengar. Dutreuil de Rhins [dytrö'j da ra'], Jules L é o n, fransk forskningsresande (1846—94), sändes 1876 av franska regeringen till Annam för att organisera en annamitisk flotta, bereste 1883 jämte P. de Brazza Ogoweområdet, och började 1891 jämte F. Grenard en för kännedomen om Centralasien betydelsefull exp., under vilken han genom Tibet framträngde till övre Yang-tsi-kiang, där han mördades 1894, under det att Grenard lyckades undkomma till Peking. Expeditionens resultat äro av Grenard förtecknade i »Mission scientifique dans la Haute-Asie» (3 bd, 1897—98). Särsk. är D:s namn knutet vid det berömda manuskript av den s. k. nordbuddistiska Dhammapada, som han 1892 fann i Khotan. C. F. Dutrochet [dytråja'], René Joachim* H e n r i, fransk läkare och växtfysiolog (1776—1847), deltog som militärläkare i Napoleons krig mot Spanien 1808—09 men ägnade sig snart helt åt fysiologiska studier. Han upptäckte endos-mosen och exosmosen samt framhöll dess betydelse för vissa fysiologiska förlopp och förklarade från denna synpunkt de olika tur-gescenstillstånden i växtvävnaderna, vatten- och näringsupptagandet m. m. Grundläggande äro även D:s undersökningar över växternas andning, retningsrörelserna, särsk. vissa tropismer — 945 — — 946 —