DVÄRGTRÄD Tolvåriga dvärgäppleträd. Femtonårigt dvärgäppleträd. Dvärgäppleträd 2 år efter planteringen.. Sverige ned till Jämtland och växer företrädesvis vid snöbäckar och på sandiga, av smältvatten genomflutna ställen. O. Gz. Dvärgtall, se Tallsläktet. Dvärgträd, småvuxna fruktträd. Den lättast märkbara skillnaden mellan d. och (vanliga) stamträd av fruktsorter består däri, att de förra äro uppdragna med en låg, sällan över 50 cm. hög stam, medan de senares krona vanl. sitter på en höjd av 80 cm. el. mera över marken. Den väsentliga olikheten består dock däri, att d:s rotsystem ligger mera ytligt och att rötterna äro svagare. Det är rotens ofullst. utveckling, som hämmar hela trädets växt. För att erhålla d. av äppelsorter förädlar man dessa på svagvuxna äp-pelformer, förökade på vegetativ väg och kallade doucin (något starkare) och paradis (svagare). Päron förädlas på kvitten (se d. o.) och körsbär på weichsel (se d. o.). D. behöva mindre utrymme än stamträd och äro lättare att sköta på gr. av sin ringa höjd. De börja tidigare bära frukt och ge också vanl. större frukter men äro mera utsatta för att blåsa omkull, åldras fortare, kräva rikare gödsling och bättre vård än stamträd. De användas ofta som mellan-plantering mellan stamträd i fruktträdsrader, dessutom till olika slag av formträd, ss. spaljé-och kordongträd. C. G. D. D. i den japanska trädgårdsodlingen utgöras av förhungrade, sällsamt gestaltade, ej sällan groteska krymplingar i trädform, vilka man erhåller genom att plantera möjligast små frön i mycket små krukor med näringsfattig, hårt Japanskt dvärgträd, ungefär 100 år gammalt. — 973 — — 974 —