DYNAMIK i s. Lettland på h. stranden av Düna; 40,640 inv. (1925). Befolkningen består av letter, tyskar, ryssar och judar. D. är huvudstad i prov. Latgale. Läget vid järnvägarna Leningrad—Warszawa och Riga—Smolensk samt den lätta samfärdseln på Düna ge staden ett utmärkt handelsläge. D' har efter världskriget förlorat sitt naturliga bakland genom de omgivande ländernas handelspolitik, och industri och folkmängd (111,000 inv. 1914) ha gått mycket tillbaka. Trävaruindustrien är ännu betydande. Handel med trä och lin. O. P. Under världskriget nådde den tyska Njemen-armén 1915 D., som var starkt befäst och utgjorde en av de viktigaste stödjepunkterna i den ryska 3:e fästningslinjen. Anfallen mot D. såväl under de långvariga striderna under sept. som sedermera under nov. misslyckades emellertid, och först 1918 lyckades tyskarna genom överrumpling taga D. I freden mellan Lettland och Ryssland 1920 tillföll D. Lettland. A. W. G. Dyname'ter, en av J. Ramsden konstruerad apparat, medelst vilken en kikares förstoring kan bestämmas. D. utgöres av 3 korta, i varandra förskjutbara rör, av vilka det mellersta bär en skala med fin delning, det innersta ett Ramsdens okular (se O k u 1 a r), vilket tjänar som lupp. Det yttersta rörstycket fastsättes vid en kikares okularbländare, skalan in-ställes skarp och bringas att sammanfalla med okularringen, d. v. s. bilden av objektivinfattningen. Storleken av denna bild mätes. Vanl. avbländas objektivet medelst parallella skärmar, vilkas avstånd från varandra är känt. Förstoringen är då = förhållandet mellan storleken av detta avstånd och bilden. N. R-e. Dynami'k (till grek. dy'namis, kraft). 1) En avdelning av mekaniken, omfattande lagarna för kroppars rörelser och orsakerna till desamma. Beträffande terminologien råder ingen enhetlighet. Många forskare (t. ex. Lord Kelvin) sätta d. i motsats till kinematiken, vari då behandlas kropparnas rörelser utan hänsyn till orsakerna (kraft, tröghet), och indela d. i s t a t i k, omfattande de fall, då någon rörelse ej inträder, och k i n e t i k, den egentliga rörelseläran. — Vätskornas d. benämnes hydrodynamik, gasernas aerodynamik. N. R-e. 2) Mus., läran om de förändringar av tonstyrkan, som fordras för ett uttrycksfullt före Overgången av Düna ®/r 1701. Kopparstick. — 1001 — — 1002 —