DÜNAMÜNDE härvid användes exempelvis nitrater av kalium, natrium, ammonium och barium ävensom kol el. trämjöl. Detta slag av d. användes fortfarande här och var i utlandet under olika benämningar. I Sverige återigen framställes huvudsaki. en d., där det av Nobel 1875 uppfunna spränggelatinet utgör en plastisk grundmassa. Spränggelatinet erhålles genom att lösa nitrobomull i nitroglycerin. Utom spränggelatin ingå i e x t r a-d., e x p r e s s-d. m. fl. vissa nitrater, nitrokolväten m. m., som ha till uppgift att öka den vid explosionen utvecklade gasmängden samt att i övrigt reglera förbränningsförloppet på ett för det avsedda ändamålet lämpligt sätt. Dessa sv. d. ha i regel mycket kraftigare sprängverkan än motsvarande utländska, vilket också är nödvändigt i våra sega bergarter. Gelatin-d. har god motståndsförmåga mot fukt och vatten, men för undervattenssprängningar är den s. k. gummi-d. spec. lämpad. Denna d. består uteslutande av med nitrocellulosa gelatinerad nitroglycerin. På gr. av att nitroglycerin redan vid + 13° C. övergår i fast form, har vanlig d. benägenhet att vilja frysa redan vid temp. över 0° C. Genom denna frysning upphör d. att vara plastisk, under det att nitroglycerin-kristaller utbildas. Vid handhavande av frusen d. är lindrig friktion mellan tvenne kristaller tillräcklig för att åstadkomma explosion. Frusen d. måste således alltid upptinas före användningen; härvid är det absolut förkastligt att lägga d. i varmt vatten, ty dels försvagas d. genom vattenupptagande, dels kunna olyckor ske genom i vattnet kvarvarande nitroglycerin. Genom att ersätta en del av nitroglycerinet med nitroglykol kan man framställa en d., som utan att frysa kan under kortare perioder nedkylas till -j- 10° C., och detta utan att d:s sprängverkan försvagas. H. Nht. Dynamita'rd (fra. och eng.), person, som i brottsligt syfte förövar attentat med dynamit el. annat sprängämne. Dy'namo, dynamomaskin, förr mycket vanliga men numera mindre använda benämningar på elektriska maskiner i allm. och särsk. på sådana för likström. Benämningen infördes, när den s. k. dynamo-elektriska principen för magnetisering av likströmsmaskiner började tillämpas, d. v. s. i och med att man fann, att den remanenta magnetismen i polkärnorna kunde utnyttjas för uppmagne-tiseringen. Eg. avser benämningen sålunda likströmsgeneratorer, som kunna magnetisera sig själva. Se Elektriska maskiner. R. L-n. Dynamogra'f, självregistrerande dynamome-ter (se d. o.). Dy'namometamorfos [-å's], geol., se B e r g-artsmetamorfos. Dynamome'ter, instrument för uppmätning av ant. kraft el. effekt. En kraft-d. består vanl. av en spiralfjäder, vars längdförändring, som åstadkommes genom i dess ändar verkande kraft, anger dennas storlek medelst en visareanordning, graderad genom fjäderns belastning med kända vikter. — En d. för mätning av effekten hos en motor el. kraftmaskin i allm. kallas vanl. broms-d. Denna består av en skiva fastsatt på maskinens axel och ett över skivan lagt vikt-belastat band (se fig.). Bandets ena ända är belastad med en vikt P och dess andra, som går över en trissa, med en vikt p. Om maskinen står stilla, måste vikterna vara lika stora, för att ej bandet skall glida av skivan. Då maskinen går, blir det friktion mellan skivan och bandet, och för att då vikten P — om rörelseriktningen är den i fig. angivna — ej skall lyftas upp utan jämvikt fortfarande äga rum, måste P göras större. Skillnaden mellan vikterna motsvarar den vikt, som lyftes genom bromsskivans rotation el. den s. k. periferikraften. Effekten är produkten av denna kraft och den väg pr sek. som tillryggalägges av densamma. Den hävarm, som lyfter vikten, är lika med skivans radie R, och, då skivan roterar n varv pr min., tillryggalägger periferikraften en väg 2 n Rn‘ lika med ----—---- pr sek. Maskinens effekt är 1 2 7i Rn alltså-------------------(P-p) hkr. En dylik broms anordning kan givetvis endast användas för mindre motorer. Effekten av större maskiner uppmätes ant. medelst hydraulisk broms (se V a 11 e n b r o m s) el. elektrisk broms (se B r o m s p r o v). v. S. DünamiTnde, lett. Daugavgriva, sedan gammalt befäst hamnplats i Lettland på vänstra stranden av Dünamynningen, vinterhamn för Riga. — Sedan det å h. stranden liggande slottet, byggt av Tyska orden på 1300-talet, 1621 tagits av svenskarna, anlade dessa å vänstra stranden en ny fästning, kallad N y-m ü n d e. Denna ombyggdes sedermera enl. planer av E. Dahlbergh och blev färdig 1697. 1700 uppgav kommendanten D. till saxarna, oaktat deras stormning avslagits, men 1701 — 1006 — — 1006 —