DÖDLIGHET risk el. dödssannolikhet. Gäller det åter en öppen grupp, d. v. s. en grupp, som under den betraktade tidsenheten får tillskott av nya individer el. lider förluster på annat sätt än genom dödsfall (t. ex. en befolkning, vars mängd också förändras genom födelser samt ut- och invandringar, el. en särskild åldersklass, vilken ständigt undergår förändringar genom att individer passera över de begränsade åldrarna), beräknar man gärna d. pr 1,000 av medelfolkmängden (se d. o. och Dödlighetstabeller) under tidsenheten. En sådan kvot kallas för en central döds-k v o t. Även för en öppen grupp kan emellertid en dödssannolikhet beräknas. Den erhålles vanl. genom division av 1,000 gånger den centrala dödskvoten med 1,000 plus hälften av densamma. Ett lands el. områdes d. uttryckes i regel genom den centrala dödskvoten, beräknad för år el. i medeltal för en period av år. Denna kvot kallar man för det allmänna dödstalet. För Sverige, liksom för andra civiliserade länder, har allmänna dödstalet mycket minskats under den senaste mansåldern, ss. följ. tab. visar. I Sverige har minskningen f. ö. pågått alltsedan början av 1800-talet, då allmänna dödstalet hos oss var 28,2 %o (1801— 10). Det framgår även av tab., att Sverige i avseende på det allmänna dödstalet tillika med Norge och Danmark länge stått främst bland Europas kulturstater. Först på allra sista tiden har en utjämning härutinnan ägt rum, och några länder, t. ex. Nederländerna, ha t. o. m. gått oss förbi. Döda årl. pr 1,000 av medel folkmängden. Länder 1871—1880 1891—1900 1911—1920 1927 Sverige 18-3 16.4 14.3 12.7 Norge 17.o 16.2 13.8 11.1 Danmark .... 19.5 17.4 13.o 11.8 Finland 22.2 20.2 17.8 15.8 England 21.4 18.2 14.4 12.3 Skottland .... 21.8 18.5 15.3 13.5 Irland 20.5 20.2 17.o 14.7 Nederländerna. 24.3 18.4 13.4 10.2 Belgien 22.9 19.2 15.2 13.5 Tyskland .... 27.! 22.2 16.o 12.0 Österrike .... 31.5 26.7 21.2 14.9 Ungern 41.i 29.8 22.3 17.7 Schweiz 23.4 18.8 14.8 12.3 Frankrike .... 23.7 21.5 19.i 16.8 Italien 3O.o 24.i 20.5 15.8 Spanien 30.8 x) 29.8 23.4 18.8 D avser åren 1961—1880. En jämförelse av olika tiders och länders allmänna dödstal är emellertid i viss mån missvisande, därför att allmänna dödstalet icke blott beror av d. utan även av åldersfördelningen, vilken kan ställa sig olika under olika tider och i olika länder. Så är t. ex. det extraordinärt låga dödstalet i Nederländerna till stor del en följd av detta lands gynnsamma åldersfördelning. På samma sätt är det med de låga dödstalen i många storstäder, enär städernas åldersfördelning blir gynnsam genom tillströmningen av ungt, kraftigt folk från landsbygden. Anledningen till att det allmänna dödstalet blir så starkt beroende av åldersfördelningen, är att d. ställer sig så väsentligt olika i olika åldrar. Detta visas bäst av dödlighetstabellen (se d. o.), vilken upptar döds riskerna i varje enskilt åldersår och vanl. också med åtskillnad mellan könen samt mellan gifta och ogifta. Den för alla länder karak teristiska gången i d. efter ålder är den, att d. är jämförelsevis hög strax efter födelsen, sedan sjunker till ett minimum mellan 10 och 15 år, därefter växer, först ganska raskt till o. 21 år, sedan blir stillastående el. t. o. m. något avtar fram till 30 år för att efter denna ålder småningom ökas allt raskare och raskare. I Sverige når d. först vid några och 70 års ålder upp till samma nivå som i första levnadsåret och är vid 80 år ung. dubbelt, vid 90 år o. 4 gånger så hög. Diagrammen å sp. 1053—54 ha uppgjorts med ledning av de officiella sv. dödlighetstab., så långt dessa gå tillbaka i tiden. Kurvorna ange de särskilda åldrarnas dödsrisker vid de olika tidsperioderna. Den extraordinärt höga d. under 1850-talet härrör från de svåra kolera- och rödsotsepidemier, som härjade under detta årtionde. Topparna under perioden 1916—20 bero på den stora influensaepidemien 1918 och 1919. Den för så gott som alla åldrar högst betydande nedgången i d. under de senaste 100 åren framgår emellertid med full tydlighet. Särsk. frapperar den oerhörda nedgången av spädbarns-d. (för barn under 1 år) samt d. i de närmast följ, barnaåren. Ett annat utmärkande drag är, att d. i åldrarna närmast kring 20 år ej mycket minskats; det är här tuberkulosen, som är den förhärskande dödsorsaken. Skillnaden i d. könen emellan är välbekant och utgöres av en i allm. framträdande högre d. för mankönet. 1921—25 var dock gossarnas d. något lägre än flickornas mellan 12 och 17 år (puberteten), i de närmaste åldrarna därefter var ynglingarnas d. betydligt högre än flickornas, från 30 upp till o. 45 års ålder är skillnaden relativt obetydlig men blir därefter åter ganska framträdande. Ett viktigt summariskt uttryck för denna skillnad ha vi i den s. k. — 1051 — — 1052 —