EBERHART binresning» efter franskt mönster, föranledde omfattande säkerhetsåtgärder och ytterligare avståndstagande från det vid förmyndartidens början ådagalagda frisinnet. S. Bsn. Ebenace'er, Ebena'ceæ, dikotyl växtfam. av klassen sympetaler, ordn. Ebena'les (Diospy-ra'les), innefattande tropiska el. subtropiska, övervägande i Ostindien och Malajiska arkipelagen inhemska buskar el. träd med spiral-ställda, helbräddade blad, ensamma el. i få-blommiga samlingar anordnade, oftast enköna-de blommor och bärfrukt med ett fåtal stora frön. Fam. innefattar 5 släkten och o. 280 arter, flera med mörkfärgad, hård och tung kärnved (se Ebenholts). Viktigast är släktet Diospy'ros (se d. o.). O. Gz. Eben Haeser (hebr. ’ä'vän hää'zär, »hjälposte-nen»), E b e n-E s e r, ett ställe i närheten av Mispa, där Samuel enl. 1 Sam. 7:12 upprest en sten som minne av en seger över filistéerna. E. omnämnes även 1 Sam. 4:1 ff. och 5:1, på det förra stället som skådeplats för en strid mot filistéerna, i vilken israeliterna besegrades, arken (se d. o.) förlorades och prästen Elis söner, Hofni och Pinchas, stupade. G. Bsm. E'benholts (från ty. E'benholz, till grek. e'benos, enl. somliga urspr. egypt.), benämning på skilda arter av tropiska träslag, som utmärka sig genom mörkfärgad kärnved, betydande hårdhet och fasthet, hög spec. v. (1,18—1,33) och tät, nästan homogen struktur utan tydliga, för blotta ögat framträdande årsringar. E. erhålles från flera växtfam., hu-vudsakl. Ebena'ceæ ( Diospy'ros), Legumino'sce (Aca'cia, Dalbe'rgia, Brya) och Bignonia'ceæ (Te'coma) och härrör övervägande från Gamla världens tropiker. Dess skilda arter höra till de värdefullaste konstträsorterna och ha användning i den finare möbelindustrien, till trä-snideri-, inläggnings- och svarveriarbeten m. m. Viktigast är den rent svarta e., varav i handeln förekomma Bombay- och Madagaskar-e., den förra från Diospy'ros E'benum och ett flertal andra D.-arter, den senare från D. haplo'-stylis och D. microrho'mbus. Genom mera brunaktig färg utmärka sig Makassar-, Ceylon-(D. Ebena'ster) och Koromandel-e., även kallad bläckträ {D. hirsu'ta). Som oäkta e. betecknas ofta Senegal-e. (Dalbergia melano'xylon, grenadillträ), amerikansk e. (Brya E'benus), blå e. (Copai'fera bractea'ta, Sydamerika, se Amarantträ), grön e. (Te'coma Leuco'xy-lon från Antillerna och Diospy'ros Chloro'xylon från Ostindien) m. fl., ävensom vissa inhemska träslag, ss. lönn-, plommon- och ekträ, vilka genom betsning och impregnering med skilda ämnen bibragts en svart, om den äkta e:s’ erinrande färg. O. Gz. Ebeni'st (fra ébéniste), person, som förfärdigar finare snickeriarbeten av ädlare träslag (eg. ebenholts); konstsnickare; numera föga brukligt om sv. förhållanden. E. H. Eber, Paul, tysk teolog och psalmförf. (1511—69), prof, i Wittenberg, generalsuperintendent, tillhörde Melanchthons vänkrets och intog i de aktuella teologiska striderna mellan de ortodoxa luteranerna och de s. k. krypto-kalvinisterna en förmedlande hållning. Han utgav bl. a. en judarnas historia från tiden efter fångenskapen och företog en revision av G. T. för det stora, från Wittenberg utg. tysk-latinska bibelverket »Biblia germanico-latina» (1565). Av E:s psalmer finnas i Sv. ps. n:r 469, 480, 636. Th. P. E'berhard [-hart], Johann August, tysk filosof (1739—1809), 1778 prof, i Halle; anhängare av den Leibniz-Wolffska rationalismen, som han på eklektiskt sätt förband med tankar från den engelska empirismen (Locke). E. skrev »Neue Apologie des Socra-tes» (2 bd, 1772—78, mot kyrkans lära om dygdens beroende av den religiösa tron), »All-gemeine Theorie des Denkens und Empfin-dens» (1776), »Sittenlehre der Vernunft» (1781). För att bekämpa den Kantska filosofien grundade E. »Philosophisches Magazin» 1788; mot hans påstående, att redan Leibniz’ filosofi innehöll en kritik av förnuftet och ändock medgav metafysikens möjlighet, skrev Kant »Über eine Entdeckung, nach welcher alle neue Kritik der reinen Vernunft durch eine ältere entbehrlich gemacht werden soll» (1790). E.v.A. E'berhard [-hart], Gustav, tysk astronom (f. 1867), från 1916 Hauptobservator vid Astrophysikalisches Observatorium i Potsdam, där han utfört omfattande spektroskopiska undersökningar över stjärnor och nebulosor. Ch. E'berhardt, Johan Hartman, historiker (1727—96), prästvigd 1759, lektor i historia och moral vid gymnasiet i Härnösand 1769, sekreterare i Bibelkommissionen 1773, teol. d:r 1793. Bland E:s skrifter märkas »Utkast til allmänna historien» (4 bd, 1766—81), »En adelsmans bref til sin vän om presterskapets rätt til tionde af säterierna» (1767), »Försök til en pragmatisk historia om frälseståndet i Swerige» (1769), »Utkast til en swensk mynt-och financehistoria» (1771), »Grefwe N. L. von Zinzendorfs lefverne» (1785). E. Blp. E'berhart, Adolph Olson, svensk-amerikansk politiker (f. 23/ø 1870), f. i Kil, Värmland, kom vid 9 års ålder till Nebraska. E. bedrev advokatverksamhet i Mankato 1898—1903, var v. guvernör i Minnesota 1906—09, guvernör 1909—15 och har efter sistn. år uteslutande — 1101 — — 1102 —