inv. pr kvkm.) ; 25,10 kvkm. åker (1927; 19% av landarealen), 1,195,4 kvkm. skogsmark, — Pastorat i Näringhundra kontrakt, Ärkestiftet. <tab>T. Am. Edeby, säteri i Helgarö s:n, Södermanland, nära 3 mtl, areal 345 har, varav 151 åker; taxeringsvärde 134,700 kr. Huvudbyggnaden, restaurerad 1918, uppfördes o. 1650 av landshövdingen J. Cruus af Edeby, vars släkt E. tillhörde 1574—1732. Nuv. ägare är kommendör kaptenen C. A. Virgin. <tab>Th. P. Edefors, s:n i Överluleås tingslag, Norrbottens län, n. ö. om Boden, vid Lule älv; 1,674,1 kvkm., därav 1,583,7 land; 3,566 inv. (1930; 2 inv. pr kvkm.); 16,55 kvkm. åker (1927; 1 % av landarealen), 84,5 kvkm. skogsmark. — Bygden är koncentrerad till älvdalen. Vid Edeforssen bildar Lule älv ett fall på 22,9 m. på en sträcka av c:a 3 km. — Pastorat i Norrbottens s. kontrakt, Lulueå stift. <tab>T. Am.

Edefors. Ur S. T. F:s bildarkiv.

Edeka-Verband deutscher kaufmänniseher Genossenschaften [-ferba'nt dåi'tʃər kau'fmäniʃər genå'sənʃaftən] (Edeka = Einkaufsgenossenschaft deutscher Kolonialwarenhändler), organisation bland tyska detaljhandlare för inköp av kolonialvaror, grundad 1907, årsomsättning c:a 100 mill. mark. Till E. voro 1929 30,000 detaljhandlare anslutna. <tab>T. E-r. Edel, dansk drottning (d. 1115). Dotter till greve Robert av Flandern, bortgiftes E. med konung Knut den helige av Danmark samt födde honom sonen Karl den danske (se denne) och två döttrar, vilka omtalas ss. gifta med sv. stormän. Efter Knuts mord 1086 flydde hon till hemlandet och gifte sig sedermera med hertig Roger av Apulien, som hon även överlevde. <tab>B. Edelberg, Carin, sångerska, sopran (f. 4/12 1896), ägnade sig efter 1916 åt sångstudier, bl. a. för I. v. Delwig i Lund, och fullföljde dem senare i Paris och Berlin. E., som har sin konstnärliga styrka på romansens område, har företagit turnéer i samtliga skandinaviska länder samt i Tyskland, Lettland och Holland. Vid sångscenen debuterade hon ss. Elsa i »Lohengrin» i Göteborg 1924. E. är sedan 1925 bosatt i Berlin. <tab>A. N.

Edelcrantz, Abraham Niklas (intill 1789 Clewberg), friherre, vitterhetsidkare, ämbetsman (1754—1821). Son till den lärde orientalisten, prof. vid Åbo univ. Carl Abraham Clewberg (1712—65), bedrev E. sina studier i Åbo, där han tidigt, jämte sin intime vän J. H. Kellgren, blev en framträdande medl. av det kotteri unga vitterhetsidkare, som 1770 stiftade Aurora-förbundet och 1771 grundade »Åbo tidningar», där deras vittra alster sågo dagen. 1772 blev han fil. mag. och 1773 docent i lärdomshistoria och naturkunnighet. Denna egendomliga kombination skulle bli karakteristisk för hela hans underligt splittrade livsverk, under den tidigare delen av hans liv huvudsakl. ägnat litteraturen och teatern, under de senare årtiondena de praktiska vetenskaperna, handel och näringar. Under några års vistelse i Stockholm hade han lyckats få i uppdrag att ordna konungens handbibl. och blivit införd i huvudstadens vittra kretsar. Han återvände visserligen till Åbo som univ.-bibliotekarie 1780 men sökte sig snart tillbaka till huvudstaden med dess rikare möjligheter, blev 1783 nära knuten till Gustav III:s hov ss. protokollsekreterare i Kansliet, förvaltare av konungens handkassa och 2:e direktör för de kungl. teatrarna samt, efter att ha utg. det av samtiden synnerligen beundrade »Ode till svenska folket» (1786), medl. av Svenska akad., 1789 adlad E. och 1793 kansliråd. Vid 1790-talets mitt återgick han till sin ungdoms naturvetenskapliga studier, utgav 1796 »Afhandling om telegrapher och försök till ny inrättning däraf» och började ägna sig åt allahanda ekonomiska värv. På offentligt uppdrag vistades han 1801—04 i Tyskland, Frankrike och England för att studera särsk. penningväsendet samt järn- och brännvinstillverkning, och hemkommen, med bl. a. 4 ångmaskiner, skyndade han att göra sina erfarenheter fruktbringande för det sv. näringsväsendet, samtidigt med att han, dock utan att därvid göra några mera