EDSELE KRAFTVERK omfattar 7 pastorat: Ramundeboda, E. och Hackvad, Knista och Hidinge, Kräklinge, Kvistbro, Skagershult samt Viby och Tånger-åsa; 18,642 inv. (1930). T. Am. Edsberg, gods i s. ö. Uppland vid innersta Edsviken av Saltsjön, 15 km. n. om Stockholm i Sollentuna s:n, Stockholms län. Omfattar 422 har, därav 77 åker (1929). Från godset, som tidigare omfattade stora delar av Sollentuna och Eds socknar, ha avskilts betydande områden för villasamhällan, ss. Tureberg, Norrviken, Häggvik, Helenelund m. fl. Stora gravfält från järnåldern. Slottet, av sten i två våningar med brutet tak och med två flyglar, är på 1750-talet uppfört av överståthållaren friherre T. G. Rudbeck, omgivet av park och trädgård, inrymmer bibi., kunga- och familjeporträtt, målningar, antika möbler m. m. Godset bildades av riksskattmästaren greve Gabriel Bengtsson Oxenstierna, som erhöll säterifrihet för detsamma 1647. Efter att ha gått i arv inom släkterna Oxenstierna, Dohna, Rib-bing m. fl. inköptes godset 1757 av ovannämnde friherre T. G. Rudbeck, inom vars ätt det senare kvarblivit. Äges f. n. av kammarherren friherre R. Rudbeck. Th. P. Edsbro, s:n i Närdinghundra hd, Stockholms län, n. v. om Norrtälje; 105,71 kvkm., därav 99,øø land; 1,505 inv. (1930; 15 inv. pr kvkm.); 18,64 kvkm. åker (1927; 18,7 % av landarealen), 61,20 kvkm. skogsmark. Bebyggelsen är koncentrerad till byn Sätten. Station på Rimbo—Hallstaviks järnväg. — Pastorat: Ununge och E., Närdinghundra kontrakt, Ärkestiftet. T. Am. Edsbruk, bruksamhälle i V. Eds s:n, Kalmar län, vid Östersjöviken Syrsan, n. v. om Lofta-hammar; o. 500 inv. Sulfatfabrik, såg, kvarn och mejeri, som äges av E. b:s cellulosa fa-briks-a. b. (omslutning 31/i2 1928 2,o mill. kr.; dotterbolag till Ekman & co. a.-b., Göteborg), som förr hade järnbruk och masugn. Lastage-plats: Helgenäs vid Syrsans övre ända, båtförbindelse till Storsjö och Västervik. T. Am. Edsbyn, by i Ovanåkers s:n, Gävleborgs län, ö. om Bollnäs; 1,300 inv. Industrirörelser som velocipedverkstad, elektricitetsverk och skid-fabrik, enl. uppgift den största i Europa. Station vid Dala—Hälsinglands järnväg. T. Am. Edschmiatsin, se Etsjmiadzin. E'dschmid [-it], K a s i m i r, pseud. för Eduard Schmidt, tysk förf. (f. 1890), företrädare för expressionismen, vars idéer han teoretiskt förfäktat i essaysamlingarna »Uber den Expressionismus in der Literatur» (1918), »Die doppelköpfige Nymphe» (1920) och »Das Bücher-Dekameron. Eine Zehn-Nächte-Tour durch die europäische Gesell- Edsbyn. Ur S.7. F:t bildarkiv. schaft und Literatur» (1923), som alla innehålla starkt polemiska litteraturkritiska inlägg. Som diktare har E. främst sökt förverkliga sitt krav på livsintensitet och allkänsla. Hans noveller och novellsamlingar, »Die sechs Mündungen» (1915), »Das rasende Leben» och »Timur» (1916), »Die Fürstin» (1920), »Frau-en» (1922), utmärkas av en djärv, utsvävande fantasi och en feberaktig, sällsam stil.. Sitt skriftställarskap har han sedan fortsatt med reseskildringar och romanerna »Die Engel mit dem Spleen» (1924), »Die gespenstigen Aben-teuer des Hofrat Brüstlein» (1927), »Sport und Gagaly» (1928) och »Lord Byron» (1929), vilka liksom novellsamlingarna utgått i många uppl. St. A. Edsele, s:n i Ramsele och Resele tingslag, Västernorrlands län, n. v. om Sollefteå vid Faxälven; 540,01 kvkm., därav 525,55 land; 2,050 inv. (1930; 4 inv. pr kvkm.); 10,55 kvkm. åker (1927; 2,0 % av landarealen), 351,03 kvkm. skogsmark. Inom E. ligger ödgårdsforsen. — Pastorat i Ramsele kontrakt, Härnösands stift. T. Am. Edsele kraftverk, i ödsgårdsforsen i Faxälven, tillhör Kramfors a.-b., utnyttjar 20 m. fallhöjd; installerad effekt 12,500 hkr; byggdes 1915—18. S. E-s. Edsele. Ur S. 1. F:s bild arkiv. Uppslagsbok. VII. 38 — 1185 — — 1186 —