EFFEKTLAGEN Effekti'v hästkraft, tekn., se Axelhästkraft. Effektivite't. 1) Ekonomisk term. Om en procedurs kostnad är K och dess produkt P. p är dess effektivitet E =— ; då emellertid i K vardagsbruk e. avser positiv sådan, mätes i P P-K regel e. med uttrycket E = - 4- 1 = K K Ofta äro P och K ojämförliga och ingen absolut bestämning av e. är möjlig. Men i regel användes ett betraktelsesätt av detta slag för jämförelse mellan olika procedurer och deras e., varvid kostnader kunna jämföras med kostnader, produkt med produkt. Varje ökning i e., vunnen genom reduktion av K vid konstant P, betecknas som e.-ökning i egentlig mening. Från e. bör skiljas verkningssäkerhet (sed. o.). G. A. J. 2) Industriell term, se Taylorsystem, Rationalisering m. m. 3) Psykol. Undersökningar över arbetes och själsliga processers e. förekomma i psykologien t. ex. med avseende på inpräglingsarbete genom olika fördelning av repetitioner etc., jfta betecknade ss. minnesekonomi (jfr M. Jacobsson, »Minnesekonomi», 1917). Därjämte ha talrika psykologiska undersökningar utförts över möjligheten att höja e. i manuellt industriellt arbete (se P s y k o t e k n i k). Tillämpning av e.-synpunkter på rutinarbete inom ekonomiska företag samt i personlig livsföring är icke ovanlig i anglosaxiska länder; se t. ex. D. A. Laird, »Hur man ökar sin arbetsförmåga» (1927). En populär utvidgning av samma tankegång föreligger t. ex. i det sv. s. k. Pelmansystemet (se d. o.). G.A.J. Effekti'v klausu'1, bestämmelse i växel (»effektive» mark, pund o. s. v.), som enl. § 35 Växellagen innebär, att växelinnehavare har rättighet att för växel, lydande å myntslag, som ej är gångbart å betalningsorten, fordra likvid i det främmande myntslaget. N. L-é. Effekti'v ränta, den ränta, räknad i procent av inköpspriset, vilken en obligation el. liknande skuldförbindelse kan väntas ge pr år, om hänsyn tages till den nominella räntan, inköps-kursen och utlottningsplanen samt till ev. bestämmelser om inlösning till överkurs o. d. särskilda villkor. Exakt definition (enl. E. Huss och K. G. Hagström, »Bond values», 1929): »En obligations värde efter en viss e. r. är nuvärdet enl. denna räntefot av kommande inbetalningar (ränta och amortering) enl. kontraktet». Lth. Effekti'v strömstyrka (el. effektivt medelvärde, se d. o., av strömstyrkan) hos en växelström är styrkan av den likström, som ger samma effekt, t. ex. samma utslag på ett varm-trådsinstrument, som den givna växelströmmen. Mellan e. och maximal strömstyrka hos en sinusformad växelström råder sambandet Imax — leff • ^2. Låter man växelströmmen gå genom en induktionsfri ledare, erhålles effektiva spänning en, om e. s. multipliceras med motståndet. A. B. L. Effekti'vt medelvärde, ett särsk. inom väx-elströmsläran använt medelvärde på en föränderlig storhet. Den enklaste formen antager det vid den ideala sinusformade växelströmmen. Betecknar I amplituden, d. v. s. det största värde den föränderliga storheten, strömstyrka el. spänning, kan antaga och 3 därtill svarande e. m., så råder relationen y = —. E. m. kallas även kvadratiskt medelvärde. A. B. L. EffektFvt motstånd kallas inom radiotekniken det motstånd, en viss ledare gör mot växelström av mycket högt periodtal. E. m. växer med periodtalet och är alltid större än samma ledares motstånd vid likström. Anledningen härtill är, att en sådan växelström går fram längs ledarens yta och därigenom för-tränges till en mindre tvärsnittsyta. A. B. L. Effekti'v vara, vara, över vilken säljaren förfogar, då försäljningen sker. Effekti'v våglängd. 1) Astr. E. v. kallas av astronomer den våglängd, för vilken intensite ten är störst i en stjärnas spektrum. Ju rödare en stjärna är, desto mer äro de strålar, av vilka dess ljus är sammansatt, koncentrerade åt det röda hållet i spektrum, och desto större är dess e. v. Ch. 2) Fys., uttryck inom radiotekniken, som vid rundradiosändning avser att beteckna de olika våglängdernas användbarhet till beredande av god mottagning inom lokalkretsen, d. v. s. det område kring en sändarestalion, där endast de s. k. markvågorna göra sig gällande. Dessa vågor dämpas ut på stigande avstånd från sändarestationen, men denna dämpning avtager med ökad våglängd. Detta är anledning till striden om särsk. de långa våglängderna mellan 1,340 och 1,875 m., inom vilket område t. ex. Motalastationen arbetar. Vid transatlantisk telegrafi visa de korta våglängderna mellan 15 och 75 m. mycket olika effektivitet vid olika ljusförhållanden och avstånd. G. Am. EffektFvvägg, betongmur, vari enl. patente-rad metod åstadkommits luftrum i avsikt att göra väggen värmeisolerande. G. W. W. Effekti'vvärde, fys. Ang. strömstyrkans och spänningens e. vid växelström, se Effektiv strömstyrka. Effe'ktlagen, psykol., en av de lagar, enl. — 1209 — — 1210 —