EFTERSPEL rum, efter det att första skörden tagits, beror på jordens bonitet, kulturtillstånd och fuktig-hetsförhållande samt väderleksförhållandena, växternas art och deras utveckling vid första skörden (ev. avbetningen). E. varierar därför mycket såväl kvantitativt som kvalitativt. Å mager jord och vid torka under växttiden giva gräsarterna ingen el. obetydlig, baljväxterna under normala förhållanden betydligt större e. Blåluzern, tidig rödklöver och käringgigel giva i regel tidig och stor, sen rödklöver och alsike-klöver liten och sen e. Vitklöver är i detta avseende nästan fullst. beroende av nederbörden. Av gräsarterna ge italienskt rajgräs, hund-äxing och knylhavre tidigast och störst, timotej liten e. Gräsarternas återväxt befordras kraftigt genom tillförsel av lättillgängliga kvävegödselmedel strax efter första skörden. Ju tidigare första skörden äger rum, ju större bliver e. Hj. P. Efterspel, lat. postlu'dium, mus., orgelspel, som ledsagar församlingens utgång ur kyrkan; även den ofta tematiskt utarbetade instrumentala avslutningen på en sång. F. S-l. Eftersådd. Vid vallinsådd, särsk. i skydds-säde, händer det, att fröet fläckvis helt el. delvis dött ut. Ä dessa fläckar utsås och ned-myllas nytt frö, vanl. tidigt följ, vår, vilket kallas e. Hj. P. Eftersändning innebär, att en postförsändelse för att nå adressaten vidarebefordras under annan adress än den ursprungliga. E. kan begäras av såväl avsändaren som adressaten samt avse alla slags försändelser. Vanlig, med postförskott ej belagd brevförsändelse (se d. o.) kan eftersändas, även om densamma redan utlämnats från adresspostanstalten. Vid e. skall adresspostanstaltens namn överstrykas, varefter därintill antecknas »Efters.» jämte den nya adressen. För e. av paket utgår — utom i vissa fall —- ny befordringsavgift. Jfr T i d-ningsöverflyttning. F. Nr. Eftertaxering, se Efterbeskattning. Eftertrav, avdelas av arriärgarde (se d. o.), då tillgången på kav. så medgiver. E. uppträder bakom den eftersta inf.-bevakningen samt hindrar fientlig spaning och företag mot den marscherande styrkans flanker. E. O. B. Eftertrupp, huvudsaki. bestående av inf., avdelas inom arriärgarde (se d. o.). E. marscherar bakom arriärgardets huvudstyrka, tryggar dennas marsch och utgör ett stöd för eftertraven, där sådan finnes avdelad; den delar sig i e:s huvudstyrka och spets, den sistn. vanl. bestående av ett kompani. E. O. B. Eftertryck, olovligt tryckande, helt el. delvis, av ny uppl. el. övers, av förut tr. skrift, innan den i lag 30/b 1919 om litterära verk stadgade Liden förflutit. Se Litterär äganderätt. E. K. Eftervärkar, smärtsamma sammandragningar av livmodern efter förlossningen och särsk. i barnsängen. De iakttagas sällan hos först-föderskor, oftare hos omföderskor, i sht hos mångföderskor. De bero på att livmodern hos dessa icke genast kan sammandraga sig lika kraftigt som hos förstföderskor utan fortsätter därmed under de första dagarna av barnsängen. E. äro alltså att betrakta som ett gynnsamt tecken på livmoderns återbildning. De framkallas och förstärkas av barnets sugning på bröstet. E. E.-M. Eftra, s:n i Ärstads hd, Hallands län, s. ö. om Falkenberg; 41 kvkm., allt land; 1,138 inv. (1930; 28 inv. pr kvkm.); 20 kvkm. åker (1927; 48,8 % av arealen), 9,62 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Slöinge och E., Halmstads kontrakt, Göteborgs stift. T. Am. e. g., förk. för exe'mpli gra'tia (lat.), till exempel. Ega'diska öarna, it. Isole Egadi, lat. Aega'tes el. Aegu'sæ i'nsulæ, »getöarna», ögrupp på 3 öar, utanför Siciliens v. kust, hör till den italienska prov. Trapani; 43,2 kvkm.; c:a 7,000 inv. Den största ön är Favignana, därefter Levanzo och Marittimo. Betydande fiske (tonfisk). O. P. Ega'l (fra. égal, av lat. æqua'lis), eg. och förr: jämlik, likformig; numera vardagligt i uttrycket det är mig egalt o. d., det är mig likgiltigt, det kvittar mig lika. Egalise'ra (fra. égaliser), eg.: göra likformig el. jämn, numera i sht i fackspråk; mus., i klaverbyggnadstekniken om den sista fina regleringen av mekaniken, vilken avser att giva alla tonerna en jämn klang och ett likartat anslagssätt. I sångstudiet betecknar e. dels strävandet att utjämna övergångarna mellan olika register (se d. o.) för att uppnå en likartad klang i deras toner, registeregali-s e r i n g, dels arbetet på att få stämmans klang så likartad som möjligt på de olika vokalerna, vokalegalisering. V. F. Égalitaires [egalitä'r] (fra., till égal, jämlike), hemligt kommunistiskt parti i Frankrike på 1840-talet, starkt påverkat av Babeufs läror. Égalité (fra.), jämlikhet, upptogs ss. namn av Louis Philippe Orléans (se Orléans), sedan denne anslutit sig till revolutionen. Ega'rd [ofta uttalat ega'r] (fra. égard, till äldre fra. égarder, se på), hänsyn, aktning. Egbert [ä'gbat], angelsaxisk konung (d. 839), blev 802 konung av Wessex och lyckades med detta rike ss. utgångspunkt lägga under sig stora delar av England och vinna överhöghet över de andra angelsaxiska smårikena. Sålunda inledde E. riket Wessex’ maktställning i England. — 1219 — — 1220 —