EGYPTEN sina arbetare och tjänstemän utarrenderat el. försålt jord el. lämnat byggnadslån. Denna form av e.-byggande nådde framför allt under krigsåren en betydande omfattning. Litt.: »Betänkanden», avgivna av egnahems-kommittén (1901), egnahemssakkunniga (1914), kronolägenhetskommissionen (1920), koloni-sationskommittén (1917 och 1922), kolonisa-tionssakkunniga (1927) och kronojordssakkunniga (1928); A. östergren, »Norrland och dess kolonisation» (i »Social tidskr.», 1913), »Jordbruket och egnahemsfrågan» (1919); A. Molin, »Jorden och folket» (1914), »Till saken» (1924); R. Östberg, »Ett hem, dess byggnad och inredning» (i »Verdandis småskrifter», 131, 1905); »Typritningar till hus med smålägenheter» (3 bd, 1922—27). S. Ri. Egna'tia via (lat., Egnatiska vägen), romersk militärväg över Balkan, byggd o. 150 f. Kr. Ego (lat.), jag. — Jfr Alter ego. Ego-, jur., se Ä g o-. Egoce'ntrisk (lat. ego, jag, och centrum, medelpunkt), som kretsar kring det egna jaget; som anser, att allt rör sig kring honom el. henne. —■ E g o c e'n t r i k e r, egocentrisk person. — Egocentricit e't, egenskapen att vara egocentrisk. Egoi'sm (fra. égoisme, till lat. ego, jag), beteckning för varje uppfattning, som hänför allt till det egna jaget. Inom filosofien skiljer man på: 1. teoretisk e. el. läran, att endast det egna jaget existerar och att således allt, även de främmande jagen, blott är innehåll i detta (jfr S o 1 i p s i s m), samt 2. praktisk el. etisk e., den ståndpunkt, som till grund för handlandet lägger allenast egennyttan, utan1 hänsyn till andra varelsers väl och ve. Tänkare, som i e. se handlingslivets enda drivfjäder, äro bl. a. vissa av de grekiska sofisterna, Hobbes, La Rochefoucauld, La Bruyère, Mandeville, Hol-bach, Helvétius, Lamettrie. En renad och vidgad e. företrädes av Spinoza. Hos en så radikal tänkare som Max Stirner förbindes den teoretiska e. med den praktiska. — E g o i s t, person, vars handlingar dikteras av e. Jfr A 11 r u i s m, Etik, Idiopatisk, Individualism och Utilitarism. — Litt.: A. Dix, »Der Egoismus» (1899); E. Hanspaul, »Die Seelen-theorie und die Gesetze des natürlichen Egoismus und der Anpassung» (s. å.). A.N. Egrene'rmaskin, en tröskverksliknande maskin, som å bomullsplantager användes för avlägsnande av frön och kapseldelar från de ny plockade bomullsflockarna. Hj. P. E'gressy [-Ji]. 1) G å b o r E., ungersk skådespelare (1807—66), studerade i Wien, var 1837—48 samt från 1856 anställd vid nationalteatern i Budapest, där han firade triumfer bl. a*, som Hamlet, Kung Lear och Othello och gjorde sig bemärkt som Shakespeareöversättare. E. deltog ss. honvedofficer och regeringskommissarie lidelsefullt i 1848—49 års revolution och landsförvisades efter dess misslyckande på 5 år. G. K-g. 2) Béni E., ungersk skådespelare och tonsättare (1814—51), sedan 1837 medl. av nationalteatern i Pest; skapare av omtyckta, melo-diösa kompositioner, bland dem hymnen »Szö-zat» och »Klapkamarschen». E. författade även texterna till några av Erkels (se denne) operor. [F. S-/.] Egri'po, grekisk stad, se C h a 1 k i s. Egtved, by och s:n i Vejle amt, Jylland, bekant genom det här 1921 gjorda fyndet av en ekkistgrav från äldre bronsåldern (se Ek-kistgravar). Kistan inneslöt lämningar av ett obränt kvinnolik, vid vars fötter lågo de brända benen av ett 7—8 år gammalt barn. Kvinnan, som varit i en ålder av 18—25 år, hade haft page-frisyr och bar tidens vanliga bronssmycken men var iklädd en dräkt (bild se pl. vid art. Bronsåldern) helt avvikande från den förut kända från Borum Es-höj. Måhända förklaras olikheten av de båda kvinnornas olika ålder. G. Em. Eguilaz y Eguilaz [ägiTajj i -], Luis M a r-tlnez de, spansk teaterförf. (1830—74), skrev sin första komedi, »Por dinero baila el perro» (»För pengar dansar hunden»), vid 14 år och utgav sedan ett stort antal komedier och några historiska skådespel, som på sin tid vunno stort bifall. Hans bästa komedi är »La cruz del matri-monio» »Äktenskapets kors», 1861), med moralisk tendens liksom hans övriga verk. J. V. Egypten, konungarike i n. ö. Afrika, beläget mellan 24° 30' och 35° 50' ö. Igd och mellan 21° 45' och 31° 40' n. br. E. gränsar i n. till Medelhavet, i ö. till Palestina och Röda havet, i s. till Engelsk-egyptiska Sudan och i v. till italienska besittningen Libia. Totalarealen beräknas till 994,300 kvkm., av vilka endast 35,159 kvkm. äro bebodda; 14,217,864 inv. (1927). I dessa siffror är Sinaiområdet inräknat. Huvudstad är Kairo med 1,064,567 inv. (1927). Innehåll. Höjd- och terrängförhållanden ... 27 Klimat, hydrografi, växtvärld ........ 28 Djurvärld ........ 29 Befolkning ........29 Historia ......... 30 Författning ...... 47 Administrativ indelning ..............47 Förvaltning....... 48 Armé ............ 48 Flotta ...........48 Vapen och flagga.. 48 Mynt ............ 49 Mått och vikt .... 49 Finanser .........49 Ekonomisk geografi ...........49 — 25 — — 26 —