EGYPTEN Nahas i spetsen för en nästan ren wafdminis-tär. En skarp notväxling med England och vissa skandalrykten omkr. Nahas’ namn bestämde konungen att 19/? s. å. upplösa parlamentet för 3 år. Den liberale Mahmud pa-scha hade redan i juni efterträtt Nahas och fick nu i uppdrag att styra landet som diktator. Resultaten av hans underhandlingar med England ang. »de 4 punkterna» i 1923 års konvention väckte emellertid wafdpartiets häftiga motstånd mot regeringen, som avgick, varefter Adly pascha bildade en opolitisk ministär och nya val utlystes till dec. 1929. Vid dessa er-höllo wafdisterna en förkrossande majoritet och bildade regering med Nahas som chef. Förhandlingarna med England strandade emellertid, och regeringen avgick juni 1930. En ny opolitisk ministär bildades av Sidky pascha, varefter parlamentet hemförlovades. I juli ut-bröto på gr. härav wafdistoroligheter i Alex-andria, Kairo och Port Said, regeringen kritiserades skarpt, och skattevägran anbefalldes. 22/io utfärdades mot wafdpartiets önskan en del reformer i författningen, varigenom konungens inflytande över senaten ökades, mandatens antal i såväl senat som deputeradekammare minskades och åldersstrecket för den allmänna rösträtten höjdes. Gentemot de ånyo samarbetande wafdisterna och liberalerna söker Sidky med utgångspunkt från ett tidigare existerande »endräkts»- (ittihäd-) parti bilda ett nytt politiskt parti. Litt.: A. Müller, »Islam im Morgen- und Abendlande» (2 bd, 1885—87); St. Lane Poole, »A history ofEgypt in the middle ages» (1898); C. H. Becker, »Beiträge zur Geschichte Ägyp-tens unter dem Islam» (1901 ff.). För senare tid: D. A. Cameron, »Egypt in the 19th cen-tury» (1898); Lord Milner, »England in Egypt» (11 ed. 1904); Lord Cromer, »Modern Egypt» (2 bd, 1908); A. Colvin, »The making of modern Egypt» (1909); A. Cunningham, »To-day in Egypt, its administration, people and politics» (1912); A. Hasenclever, »Geschichte Ägyptens im 19. Jahrhundert» (1917); P. St. Hardy, »35 years of British rule in Egypt» (1918); M. T. Symons, »Britain and Egypt» (1925); E. W. P. Newman, »Great Britain in Egypt» (1928). G.O-r. Författning. Enl. författningen av 19/4 1923, reformerad 22/io 1930, är E. en ärftlig monarki med konstitutionellt statsskick. Parlamentet består av senaten och deputeradekammaren. 3/5 av den förras led., inkl, senatspresidenten, utses av konungen, återstående 2/s väljas indirekt av folket (allmän rösträtt) för 10 år; % av senaten förnyas vart 5:e år. Endast personer tillhörande vissa medborgarkategorier (ss. innehavare av en del högre ämbeten och värdigheter, ägare av större förmögenheter el. inkomster) äro valbara till senaten. Deputeradekammaren väljes för 5 år enl. allmän rösträtt av män, som fyllt 25 år. För led. av kamrarna är minimiåldern 40, resp. 30 år. Vid behandlingen av budgeten har deputeradekammaren större inflytande än medkam-maren. Konungen utnämner och entledigar ministrarna, vilka äro ansvariga inför deputeradekammaren. Denna kammare kan av konungen upplösas. J. E. N. Administrativ indelning. E. indelas i 14 prov., 6 i nedre och 8 i övre E., samt dessutom ett antal mindre förvaltningsområden; de senares sammanlagda areal uppgår till 1,223 kvkm. De största städerna utom Kairo äro Alexandria med 573,063, Port Said med 104,603 och Man-surah med 90,014 inv. (1927). Suez hade endast 40,309. J. F. Förvaltning. De största städerna bilda egna förvaltningsområden. Från vart och ett av de distrikt (markaz), i vilka provinserna äro uppdelade, sändas 2 ombud till provinsrådet, där provinsguvernören (mudir) nominellt presiderar. I 14 städer finnas blandade förvaltnings-kommissioner av egypter och européer till lika antal, men i övrigt är det egyptiska elementet dominerande i den kommunala stadsförvaltningen, som starkt kontrolleras av landets regering. J. E. N. Armé. Författningen stadgar om försvarets organisation, men detta står under brittisk kontroll. Den egyptiska armén rekryteras på grundval av allmän värnplikt i åldern 19—27 år; rekrytkontingenten uttages genom lottning; friköp är medgivet. Arméns styrka uppgick 1927 till 11,200 man. Härtill kommer den brittiska garnisonen, vilken står under självständigt befäl av en engelsk general och räknar 7 inf.-bataljoner, 3 kav.-reg., 3 batterier art., 1 pansarbilkompani m. m. om sammanlagt 11,400 man. E. O. B. Flottan. Stridsfartyg saknas. För vakt- och fiskeritjänst finnas 4 patrullfartyg om sammanlagt 3,200 ton, för hamn- och lotsväsen-det 4 fartyg om sammanlagt 3,100 ton, vartill kommer en kunglig yacht om 4,560 ton. H. S-k. Vapen och flagga. Del krönta cirkelrunda vapnet (kronan med halvmåne och femuddig' stjärna) är omgivet av en bård (silver) och av en cirkellinje (silver), de lat i en yttre ring med tio femuddiga stjärnor (silver) i grönt fält och vardera omgivna av två halvmånar (silver) samt en inre cirkel med — 47 — — 48 —