EGYPTISKA LITTERATUREN tre femuddiga stjärnor (silver) ställda 1 och 2 i blått fält, växande ur en uppåtriktad halvmåne (silver). — Flaggan är grön med tre femuddiga vita stjärnor i en från stången vänd vit halvmåne. N. L. R. Mynt. Sedan 1885, då guldmyntfot infördes, räknas 1 egyptisk pund = 100 plaster = 1,000 oschr-el-gersch el. millièmes = 18,63 kr. Av guld myntas 1 och % pund, av silver 20, 10, 5 och 2 piaster, av nickel 10, 5 och 2 samt av brons 1 och % millièmes. De egyptiska guldmynten äro sällsynta i rörelsen, engelska sove-reigns vanliga. N. L. R. Mått och vikt. Metersystemet infördes 1875, men äldre mått och vikter användas mycket. 1 turkisk pik = 0,77 m., 1 pik beledi = 0,577 m.; för säd 1 ardeb i Kairo = 183,5 1. Viktenhet 1 dirhem el. drachm = 3,oss gr., 1 oka = 400 drachmer = 1,235 kg., 1 kantar = 36 oka = 44,5 kg. (för export). N. L. R. Finanser. Budgeten för finansåret Vs 1929— 3% 1930 slutade på 41,9 mill. egyptiska pund. Av inkomsterna härflöto 6,0 mill. av direkta skatter (fastighetsskatt etc.), 6,5 mill. av tullar, 6,e mill. av tobaksskatt och 1,6 mill. av bomullsskatt. Järnvägarna gåvo 7,0 mill. och post, telefon och telegraf 1,9 mill. Administrativa avgifter inbringade 3,7 mill. och räntor 2,o mill., varefter resten inflöt från diverse inkomstkällor. Av utgifterna föllo 18,i mill. på administrationen, 4,2 mill. på järnvägarna och 1,3 mill. på post, telefon, telegraf. Transportmedlen gåvo således ett överskott av 3,i mill. Armén kostade 1,6 mill., och för statsskulden användes 4 mill. Utgifterna för nya arbeten uppgingo till 17,2 mill. Budgeten lämnade ett överskott av 0,8 mill. Enl. budgetförslaget för 1930/31 uppstår däremot ett underskott av 8,6 mill. pund. — Statsskulden uppgick i april 1930 till 89,9 mill. pund, av vilken summa största delen var fonderad. En särskild amorteringsfond är inrättad, vars behållning 1929 uppgick till 40 mill. A. Vr. Ekonomisk geografi. Åkerbruket är sedan urminnes tider E:s huvudnäring. Den odlingsbara jordens areal uppgavs 1927/28 till 8,245,689 feddaåns (34,631,89 kvkm.), därav 5,554,126 feddåns (23,327,33 kvkm.) odlade. Den största arealen odlades med majs (nära 40 %), därnäst vete 29 % och bomull 27 %. Socker, vin, oliver, apelsiner, mandariner, granatäpplen produceras för den egna förbrukningen. Bergsbruket är obetydligt och producerar 200,600 ton råfosfat, 268,300 ton mineraloljor och 137,500 ton manganmalm (1928). Industrien är obetydlig och avser endast förädling av jordbrukets produkter. E:s förnämsta exportartikel är bomull, den egyptiska bomullen är av allra bästa kvalitet. 1929 exporterades därav för 76,54 mill. kr. Andra exportvaror äro ris, oljekakor och cigaretter. Exportens hela värde uppgick till 100,3 mill. kr. och importens till 100,5 mill. kr. Järnvägsnätets längd uppgick 1929 till 4,625 km. E:s största betydelse för världshandeln ligger i att Suezkanalen (se d. o.) är belägen inom dess område. J. F. Litt.: W. Willocks & J. I. Craig, »Egyptiar irrigation» (2 bd, 1913); M. Blanckenhorn, »Aegypten» (i »Handbuch der regionalen Geo-logie», 23, 1921); H. H. Powers, »Egypt» (1925); H. Lorin, »L’Égypte d’aujourd’hui» (1926); G. Young, »Egypt» (1927); E. Funch, »Reskamrater» (1928). J.F. Egypterevangeliet, ett bland de hednakristna egypterna brukat apokryfiskt evang., trol. från första hälften av 2:a årh. E. är i sin helhet förlorat; fragment av detsamma finnas bl. a. hos Clemens Alexandrinus. S. N. Egyptiska dagar, se T y c h o-B rahedagar. Egyptiska litteraturen. De grekiska förf, berätta om en rik och betydande e. 1., men av de få och spridda rester, som bevarats till våra dagar, kan man icke få någon klar uppfattning om dess omfång el. egenart; det är knappast möjligt att i annat än stora drag skildra dess historiska utveckling. I e. 1. måste man skilja mellan två perioder, skarpt åtskilda i stil och språk. Den första fram till o. 1600 f. Kr. är den »stränga» stilens; i ett genomarbetat språk framträda verken i en strängt formell uppbyggnad av prosa och vers. Till den första perioden höra e. l:s klassiska verk, alla från det mellersta rikets tid. Den andra perioden kulminerar under 18 :e och 19 :e dynastierna och sträcker sig genom hela det nya riket och den senare tiden. Den upptar folkspråket som litteraturspråk, först nyegyptiska, sedan demo-tiska; det tränger först in i prosan, därefter i poesien och erövrar till sist den religiösa litteraturen. I motsats till den stränga första perioden är den andra perioden karakteriserad av en utpräglad naturalism, vars djärva bilder, hämtade från naturen och människolivet, stå i stark motsättning till de äldre tidernas formbundna komposition. Den nya stilen behärskar många former, från den konstlösa, ensartat byggda berättelsen till det konstlade språkets snirklade stil. Självbelåten bredd, noggranna beskrivningar och uppräkningar äro typiska icke blott för e. 1. utan för all primitiv litteratur på prosa. I bunden form uppdelas de gamla egyptiska diktverken i korta versrader av ung. samma längd; ofta 4, mera sällan 3 rader av samma längd bilda en strof. Även en friare versbyggnad möter i e. 1. liksom också den i all gammal — 49 — — 50 —