EHRENBURG och Bryozoa. Sina mesta studier ägnade E. åt urdjuren och diatoméerna, som han behandlade från såväl biologiska som geologiska synpunkter. Bl. a. visade han kritans uppkomst av sådana organismer. Ehuru E. oriktigt ansåg, alt urdjuren voro högt organiserade former, har han dock spritt ljus över dessa förut ofullständigt kända djur. E:s viktigaste arbeten på dessa om råden äro: »Die fossilen Infusorien und die lebendige Dammerde» (1837), »Die Infusions-thierchen als vollkommene Organismen» (1838), »Mikrogeologie» (1854—56), »Mikrogeologische Studien über das kleinste Leben der Meercs-tiefgründe aller Zonen» (1872—75). O. C-n. Ehrenberg, Victor Gabriel, tysk jurist (1851—1929), prof, i Rostock 1882, i Göttingen 1888, i Leipzig 1911—22. Framstående kännare av försäkringsrätt, utgav E. »Beschränkte Haf-tung des Schuldners nach See- und Handels-recht» (1880), »Die Rückversicherung» (1885), »Die Verantwortlichkeit der Versicherungsge-sellschaften für ihre Agenten» (1892), »Ver-sicherungsrecht», 1 (1893) samt »Handbuch des gesamten Handelsrechts» (1913 ff.) och »Ihe-rings Jahrbücher für die Dogmatik des bürger-lichen Rechts». E. förestod från 1912 inst. för försäkringsvetenskap i Leipzig. [E. Æ.] Ehrenberg, Richard, tysk nationalekonom (1857—1921), e. o. prof, i Göttingen 1897, prof, i Rostock 1899, där han 1909 grundade Inst. für exakte Wirtschaftsforschung. E. vände sig skarpt mot den härskande katedersocialismen och betonade den privata företagsamhetens betydelse. Han utgav från 1905 »Thünen-Archiv», vars namn 1909 ändrades till »Archiv für exakte Wirtschaftsforschung». T.E-r. Ehrenborg, adlig ätt stammande från Jens Mikkelsen (1621—90) till Hovdala, Kristianstad län, adlad E. 1687, far till nedan-nämnde E. 1). Från den sistnämndes yngre bror, Mikael E. (1659—1722) till Hovdala, stammar den nu levande ättegrenen. Sonsons son till Mikael var E. 2), 1817 friherre enl. R. F. § 37 med namnet Ehrenborg h. C. 1) Richard Gjedde E., jurist (1655— 1700), efter studier utrikes e. o. prof, i Lund 1687 i juridik, 1696 i sv. och romersk rätt. Under sin prof.-tid den ende univ.-läraren i juridik i Lund, utgav E. endast några korta avh. E. K. 2) Casper Wilhelm Mikael Ehrenborg h, friherre, ämbetsman (1786—1844), 1810 assessor i Svea hovrätt, 1817 statssekreterare i Kammarexp. Då hovrätten över Skåne och Blekinge 1821 inrättades, blev E. dess första president. H. Bg. 3) Casper Isak Mikael E., den föregåendes kusin, ämbetsman (1788—1823), 1810 landssekreterare i Skaraborgs län, v. landshövding där 1821. E:s ovanliga duglighet ss. ämbetsman gjorde, att 1823 års riksdag uppdrog åt honom att vara ständernas justitieombudsman; ss. sådan var han verksam endast kort tid, då han avled s. å. H. Bg. 4) Anna F r e d r i c a E., f. Carlqvist, den föregåendes hustru, författarinna (1794—1873), vanns efter makens död för swedenborgianis-men, tillhörde en tid de geijerska kretsarna i Uppsala, utgav flera religiösa skrifter, bL a. om swedenborgianismen, barnberättelser, reseskildringar o. d. 5. N. 5) Catharina Elisabeth (Betty) E., de båda föregåendes dotter, se P o s s e. Ebrenbreitstein [-braFtftaln], stad och till 1919 fästning i Rhenprov., vid Rhen, mitt emot mynningen av Mosel; 2,925 inv. (1925). — E., som befästes redan av romarna, kom efter år 1100 under ärkestiftet Trier. Fästningen förstärktes under de följ. årh. samt blev, sedan den 1650 kommit i kejserlig besittning, tidsenligt befäst. E. belägrades upprepade gånger av Ebrenbreitstein. fransmännen, var i deras besittning 1631—37 och 1759—62 samt raserades av dem 1799 efter att ha tvungits till kapitulation. 1815 kom E. under Preussen, nybyggdes i början av 1800-talet och förstärktes sedermera, varefter den kom att ingå i Koblenz’ befästningar. Enl. Versaillesfördraget har E. upphört ss. fästning. S.; A. W. G. Ebrenburg, 11 j a, rysk förf., se E r e n-b u r g. — 73 — — 74 —