EISENMENGER niska litteraturen. E:s bok har varit en outtömlig arsenal för alla senare antisemitiska förf. C. V. J. Eisenmenger [aFzan-], August, österrikisk målare (1830—1907), blev en av måleriets förnämsta representanter under 1800-talets sista årtionden i Wien, där han länge verkade som prof, vid konstakad.; har utfört stora dekorativa målningar i parlamentshuset och flerstädes. E. W. Eisenstadt [aFzonftat], stad i Burgenland, Österrike, på s. sidan av Leithabergen; 3,263 inv. (1923). I E. ligger familjen Esterhåzys stamslott med talrika samlingar (Haydns musikaliska verk). Säte för lantdagen. S. Eisenstadt [aFzanjtat], J o s u a, rysk-judisk förf. (1855—1918), en av zionismens pioniärer, från 1887 bosatt i Palestina, var under pseud. Barsillaj flitig medarbetare i olika hebreiska tidskr. . C. V. J. Eisenstein [aTzan ftaln], FerdinandGott-hold Max, tysk matematiker (1823—52). E:s arbeten tillhöra huvudsaki. talteorien, där han bl. a. fortsatt Gauss’ undersökningar över alge-braiska former (se Form). E. har även angivit villkor på koefficienterna i en potens-serie, för att denna skall framställa en alge-braisk funktion. Vissa av E. i analysen införda dubbelserier och produkter ha sedermera använts av Weierstrass (se denne) vid dennes uppbyggande av teorien för de elliptiska funktionerna. H. D. Eiserner Hut [aFzarnar höt] (ty., järnhuva, järnhätta), fra. chapeau de fer, eng. iron hat, bergsvet., de ytliga delarna av en på järnhal-tiga svavelmetaller rik malmförekomst, där genom oxidation av nedträngande vatten och luftens syre en ombildning av malmen ägt rum. Härvid bildas järnoxid och limonit, varigenom förekomsten får utseende av en järnmalm, ehuru den innehåller de ädla metaller, koppar och silver, som urspr. funnits i densamma och ännu finnas i den underliggande friska malmen. K. A. G. Eisleben [äl's-], stad i preussiska prov. Sach-sen, Tyskland, v. n. v. om Halle; 23,694 inv. (1925). E. har ett flertal kyrkor, bl. a. An-dreaskyrkan, där Luther höll sina sista predikningar. I närheten koppar- och silvergruvor. Fröförädling. S. E. är Luthers födelse- och dödsstad. I huset där han föddes (restaurerat efter en eldsvåda 1689) inrättades 1693 en friskola för fattiga föräldralösa barn. L E. föddes även J. Agri-cola (se denne), som jämte Luther verkat för S:t Andreasskolans iståndsättande där, 1525— 36 rektor för denna skola, som under hans ledning vann berömmelse. S. N. Luthers födelsehus i Eisleben. Eisler [al's-], Rudolf, tysk-österrikisk filosof och sociolog (1873—1926), levde i Wien som skriftställare, påverkad framför allt av W. Wundt och av den kantska filosofien. E. har särsk. gjort sig känd genom sin mycket grundliga »Wörterbuch der philosophischen Begriffe» (4 Aufl., 3 bd, 1927—30). E.v.A. Eisner [al's-], Kurt, tysk-judisk förf, och politiker (1867—1919), tidigt verksam som förf, i sociala och socialistiskt politiskt betonade ämnen. Under världskriget arbetade han till en början i enlighet med det socialdemokratiska partiets officiella linje men gick efter partisprängningen 1916 med de »oavhängiga». 8/n 1918 ledde E. revolutionen i München och blev ministerpresident i Bayern. Han sökte till en början förverkliga en rent kommunistisk politik men stötte på starkt motstånd. Under utarbetandet av författningen för riket motverkade E. den av prof. H. Preuss förordade unita-riska linjen och sökte t. o. m. erhålla separatfred för Bayern med ententen, en tanke, som givetvis i Frankrike blev föremål för livligt intresse. Situationen i München blev emellertid snart nog för E. ohållbar, och han beslöt att självmant träda tillbaka. Då han stod i begrepp att förverkliga denna tanke, sköts han — 123 — — 124 —