EKDAHL ämnet föres i marknaden som koncentrerat extrakt. Jfr Ekträextrakt. S. H-g. Ekba'tana (fornpers. Hagmatäna, numera Hamadän), den hos de klassiska förf, brukliga namnformen för en av det fornpersiska världsrikets huvudstäder, belägen vid foten av berget Elwend mellan Bagdad och Teheran. E. grundlädes enl. Herodotos av Deiokes (se denne) och tjänade sedan akemeniderkonungarna som sommarresidens. Det erövrades av Alexander den store 330; 329 lönnmördades där Parme-nion (se denne) och avrättades Bessos (se denne), 324 avled där Hefaistion (se denne). E. spelade även under arsakidertiden en roll som huvudstad. Om dess senare historia, se H a m a d a n. C.F. Den mediska kungaborgen i E. var berömd och är av forntida förf, skildrad som synnerligen praktfull med ceder- och cypressträ till byggnadsmaterial samt pelare och tak beslagna med guld- och silverbleck. Borgen skulle ha omgivits av 7 murar, strålande i olika färger, sannolikt av glacerat tegel. De relativt obetydliga rester, som finnas av dessa byggnader i E., äro ännu icke fullt undersökta. E. W. Ekberg, Seve Ellenis, jurist (f. 18/4 1887), assessor i Skånska hovrätten 1917, hovrättsråd 1923, justitieombudsman 1929, sekreterare i Jordkommissionen 1920—23, biträtt i Justitie-dep. och Lagutskottet 1924—27. E. K. Ekbladminerare, skalbaggart, se B 1 a d m i-nerarevivlar. Ekblom, Richard, språkforskare (f. 3O/io 1874). E. begynte ss. romanist och blev fil. d:r 1909. Efter verksamhet ss. lärare i spanska och ryska vid Handelshögskolan i Stockholm är E. sedan 1921 prof, i slaviska språk vid Uppsala univ. E. har lämnat talrika, mycket beaktade bidrag till de slaviska och baltiska språkens fonetik (särsk. med användande av moderna experimentella metoder) och gjort betydelsefulla inlägg rörande ryska och polska ortnamns samband med fornnordiskan och vikingatiden. Även ljudhistorien har varit föremål för E:s uppslagsrika forskning, särsk. de ännu omstridda frågorna om den s. k. likvidametatesen i slaviskan samt de baltoslaviska (och nordiska) intonationsarternas uppkomst. Det förstnämnda problemet behandlar E. i »Zur Ent-wicklung der Liquidaverbindungen im Slavi- schen», 1—2 (1927—28), de sistnämnda i »Zur Entstehung und Entwicklung der slavo-balti-schen und der nordischen Akzentarten» (1930). Bland tidigare skrifter märkas: »Rus- et varqg- dans les noms de lieux de la région de Novgorod» (1915), »Die Waräger im Weichsel-gebiet» (i »Archiv für slavische Philologie», 39, 1925), »Manuel phonétique de la langue litua-nienne» (1922) m. fl. Agr. Ekbock, skalbaggart, se Långhorningar. Ekbohrn (urspr. Ekbom),Carl Magnus, skriftställare (1807—81), 1835 fil. mag. i Lund, 1833—35 red. för »Helsingborgs-posten», 1836— 50 politisk medarbetare i »Göteborgs handels-och sjöfartstidning», fick 1853 anställning i tullverket och var från 1856 tullinspektor vid Blockhusets station. E. skrev dikter (»Ungdoms-försök i witterhet», 1832, »Nya dikter», 1, 1864), barnböcker, politiska broschyrer och allmännyttiga handböcker (»Förklaringar öfver 23,000 främmande ord och namn i sv. språket», 1868; 4 uppl. 1904). H.E. Ekbom, Fanny, målarinna, se B r a t e. Ekby. 1) S:n i Runstens hd, Kalmar län, på Ölands östsida, ö. om Borgholm, Ölands minsta s:n, såväl till ytvidd som folkmängd; 11,7# kvkm., allt land; 185 inv. (1930; 16 inv. pr kvkm.); 4,87 kvkm. åker (1927; 41,e % av arealen), O,o8 kvkm. hagmark. — Pastorat: Köping och E., Ölands n. kontrakt, Växjö stift. J. C. 2) S:n i Malmöhus län, se E k e b y. 3) S:n i Vadsbo hd, Skaraborgs län, s. om Mariestad; 22,34 kvkm., därav 22,02 land; 444 inv. (1930; 20 inv. pr kvkm.); 12,24 kvkm. åker (1927; 55,ø % av landarealen), 6,68 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Ullervad, Ek, E. och Utby, Mariestads kontrakt, Skara stift. J. C. Ekchondron [ekåndrå'n], seBrosksvulst. Ekchymos [ekymå's], en form av blodut-ådring (se d. o.). Ekdahl, Nils Johan, präst, historiker (1799—1870). Efter teologiska studier i Lund blev E. 1838 kyrkoherde i Adolf Fredriks för-saml., Stockholm. Sin lediga tid begagnade han till historiska och arkeologiska forskningar samt hopbragte på flera resor stora samlingar, bl. a. till Norrlands historia. På 1830-talet var han ss. regeringens ombud närvarande vid uppdelningen av Kristian II :s arkiv (se d. o.) i Kristiania och avskrev där de handlingar, som till-föllo Norge och Danmark. Han utgav »Chris-tiern II :s arkiv. 1. Handlingar rörande Severin Norby» (3 bd, 1 bih., 1835—42), som fortfarande har ett ganska stort värde som käll-publikation, ehuru E. ss. urkundsutgivare var rätt vårdslös och dilettantmässig. H. Bg. Ekdahl, O s s i a n Zacharias, ingenjör (f. K/« — 133 — — 134 —