EKEBY byggd. Frånräknas Kosta och Transjö glasbruk (något över 100 inv.), som också ligger i E., uppgår folktätheten till ej mer än 5 inv. pr kvkm. 3,oö kvkm. åker (1927; 2,3 % av landarealen), 111,60 kvkm. skogsmark. — Pastorat i Uppvidinge kontrakt, Växjö stift. J. C. Ekebergi'1, ett mineral, funnet vid Hässel-kulla i Närke och vid Pargas i Finland, är en varietet av skapolit (se d. o.). K. A. G. Ekeblad, gammal frälseätt från Dalarne, vars äldste med visshet kände medl. var härads-domhavanden över Dala hundare Henrik Simla (Symbla), nämnd 1406—37. Dennes ättling i 5:e led, nedannämnde E. 1), som skrev sig till Stola (Strö s:n, Skaraborgs län), blev 1625 introducerad å riddarhuset. Hans sonson, E. 3), den adliga ättens siste medl., blev 1711 friherre, 1719 greve; den grevliga ätten utgick på svärdssidan 1827. — Om det viktiga Ekebladska familjearkivet på Stola, nu fördelat mellan olika offentliga samlingar, se O. Mannerfelt, »Släkten E. och dess samlingar på Stola» (i »Personhist. tidskr.» 1922). C. 1) Christoffer Johansson E., krigare och skald (1592—1664), var några år i utländsk och därpå 1621—55 i sv. krigstjänst, varunder han deltog i så gott som hela 30-åriga kriget, dock mest som garnisonskommendant, och 1645 blev överste. Han sysslade även mycket med lyrisk diktning, men blott ett par av hans dikter äro tryckta. P. S. 2) Johan E., den föregåendes son, krigare, hov- och ämbetsman (1629—96), deltog i danska kriget 1645 och bevistade slaget vid Warszawa 1656, var 1658—71 kammarherre hos Hedvig Eleonora och 1668—72 sv. sändebud i Frankrike. E. är mest bekant genom sina brev med livliga skildringar från hov- och fältliv, vilka 1911—15 utgivits av N. Sjöberg. — Litt.: O. Mannerfelt, »J. E.» (1903). P. S. 3) C1 a e s E. d. ä., den föregåendes son, greve, krigare (1669—-1737). 1683 volontär vid Livgardet, företog E. 1687—90 en bildningsresa utomlands, under vilken han förde ovanligt öppenhjärtiga dagboksanteckningar. E. blev överstelöjtnant 1701, överste och kommendant i Elbing 1703, generalmajor av inf. 1711, hade befälet över h. flygeln vid Gadebusch 1712, blev överkommendant i Pommern 1713, landshövding i Närke och Värmland 1714, riksråd 1719. E. tillhörde hannoveranska partiet och var på sistone Horns motståndare. C. V. J. 4) C1 a e s E. d. y., den föregåendes son, greve, riksråd (1708—71). E. studerade i Uppsala, Åbo och Halle. E. o. kanslist i Riksarkivet 1726, tjänstgjorde han som kanslist vid kongressen i Soissons 1728 och vid sv. legationen i London, blev kammarherre 1731, kans- liråd 1741 och envoyé i Paris 1742 efter C. G. Tessin, en post, från vilken han efter 2 år av ekonomiska skäl måste begära rappell. E., som alltifrån riksdagen 1738 ss. en av hattarnes främste varit led. av Sekreta utskottet, blev 1746 riksråd, 1747 rikskansliråd, 1751 överste marskalk och 1761 kanslipresident efter Höpken, tillika kansler för Åbo akad. 1762. Vid hattarnes fall 1765 tog E. avsked från råds- och presidentämbetena och ägnade sig därefter på Stola åt lanthushållning och vetenskapliga studier. 1769 blev han åter kanslipresident och riksråd samt 1770 kansler för Uppsala univ. — Bland de sv. frihelslidspolitikerna är E. en av de personligen mest sympatiska, ärlig, oegennyttig, fridsam och blygsam samt typen för en omsorgsfull och arbetsam ämbetsman. Men han var sin företrädare Höpken vida underlägsen i politisk begåvning och överhuvudtaget alldeles för obetydlig för den ledareplats, till vilken partipolitiken kallade honom. C.V.J. 5) C 1 a e s J u 1 i u s E., den föregåendes son, greve, krigare, landshövding (1742—1808), ingick tidigt på den militära banan, blev 1765 kapten och 1770 överste i fransk tjänst. Äter i sv. armén s. å., blev han kaptenlöjtnant 1780, generalmajor 1782, var landshövding i Skaraborgs län 1784—96, tillika kammarjunkare 1787 —89. E. tillbragte ålderdomen på Stola, skrev 14 folianter med politiska och filosofiska tankar; bevarade äro hans dikter samt »En svensk samhällssatir. Bozas resor» (utg. 1925). — Litt.: O. Levertin, »Från Gustaf III:s dagar» (1896); N. Erdmann, »Hemma och borta på 1700-talet» (1925), »Vid hovet och på adelsgodsen» (1926). C.V.J. Ekeby. 1) S:n i Gotlands n. hd, Gotlands län, ö. s. ö om Visby; 16,?8 kvkm., allt land; 335 inv. (1930; 20 inv. pr kvkm.); 6,23 kvkm. åker (1927; 37,2 % av arealen), 7,øa kvkm. skogsmark, därav 3,03 hagmark. — Pastorat: Barlingbo, E., Endre och Hejdeby, N. kontraktet, Visby stift. — Kyrkan, vars torn till sitt nedre parti visar romansk stil, har övervägande en ädel gotisk prägel, med målningar både från medeltid och nyare tid samt dyrbara inventarier, bl. a. en romansk dopfunt (av Majestatismästaren) samt träarbeten i senbarock. J. C.; E. W. — 137 — — 138 —