EKIPAGE föregåendes brorsons son, politiker (1803—65). Borgmästare i Västerås 1832, invaldes E. 1840 i riksdagen ss. led. av borgarståndet. Hans förmåga togs mycket i bruk för utskottsarbeten, i sht rörande reformer på författningens och lagstiftningens område. Till sin politiska uppfattning en ivrig liberal, var han en av de aktivaste medl. av den liberala oppositionsför-eningen, Reformvännernas sällskap; på riksdagen 1844 inlämnade han föreningens förslag till reform av representationen i en reservation till Konstitutionsutskottets betänkande och fick detsamma antaget av borgarståndet. H. Bg. Ekholm, Nils Gustaf, meteorolog (1848— 1923), fil. d:r i Uppsala 1889, t. f. amanuens vid Meteorologiska centralanst. i Stockholm 1890—1902, amanuens 1902—14, prof, och chef för denna anstalt 1914— 18. Under det internationella polaråret 1882—83 ledde E. den sv. exp., som var stationerad på Kap Thordsen på Spetsbergen. Han var en av dem, som skulle följa S. A. Andrée på dennes ballongfärd till Nordpolen, men drog sig tillbaka efter sommarvistelsen på Spetsbergen 1896, då ballongen icke kunde starta. — E. har utfört ett uppskattat arbete inom geofysiken. Han torde ha varit den förste meteorolog, som tillämpat värmelärans satser på den allmänna cirkulationen i atmosfären (1891). Endast 2 år förut hade Hann (se denne) förklarat temp.-skillna-derna mellan högre delar av anticykloner och cykloner som beroende på adiabaliska förändringar hos luftmassor. E. försökte nu att med hjälp av Carnots princip (se Mekanisk värmeteori) förklara vissa företeelser inom cirkulationen i atmosfären (se Föhn). E. har intresserat sig för de flesta av meteorologiens olika områden och behandlat så vilt skilda delar som luftelektricitet, klimatförändringar, kosmiska spörsmål och väderleks-förutsägelser. För väderlekstjänsten, meteorologiens praktiska tillämpning, har E. utfört ett grundläggande arbete genom sina undersökningar av lufttrycksförändringar och organisationen av den sv. stormvarningstjänsten. Av hans utg. skrifter märkas: »Anwendung des Carnotschen Satzes auf die Kreisläufe in der Atmosphäre» (1891), »Wetterkarten und Luft-drucksschwankungen» (1904), flera andra uppsatser om samma sak 1904—08, »On the va riations of climate of the geological and histo-rical past and their causes» (1906), samt, jämte S. Arrhenius, »Über die nahezu 26-tägige Periode der Polarlichter und Gewitter» (1898). H.K-r. Ekholm, Hugo Johannes, finländsk förf. (f. 1880), fil. d:r i Helsingfors 1916; har vid sidan av studier i nordisk filologi varit verksam inom svenskhetsrörelsen i Finland och inom folkbildningsarbetet samt ivrat för ett renare och mera folkligt språkbruk. Från Finlands svenskbygder har han hämtat motiven till de två realistiska romanerna »Det norr-fångna landet» (1920) och »Under torparsolen» (1922), utg. under pseud. Hugo Ekham-m a r. H. S-m. Ekholm, Erik Eskil Gunnar, arkeolog (f. 13/3 1884), fil. d:r i Uppsala 1915, amanuens vid univ. bibi. 1907 (08), docent i nordisk och jämförande fornkunskap 1915. Med huvudvikten på Uppland har E. ingående sysslat med bebyggelsehistoria och hällristningsproblem samt i dessa ämnen bl. a. publicerat »Studier i Upplands bebyggelsehistoria» (2 bd, 1915—21) och »De skandinaviska hällristningarna» (i »Ymer», 1916). I diskussionen om centrala problem i den svenska förhistorien samt rörande Finlands stenålder har E. gjort uppmärksammade inlägg (mot C. Weibull: »Det nyaste bidraget till vår fornhistoria», i »Fornvännen», 1923, och »Aktuella sten- och bronsåldersfrågor», 1924; mot A. Europæus: »Finländska sten-åldersfrågor», i »Fornvännen», 1922). I art. »Nordischer Kreis» (i Eberts »Reallexikon der Vorgeschichte», 9, 1927) har E. givit en sammanfattning av n. v. Europas förhistoria. E. medarbetar under sign. G. Em. i »Svensk uppslagsbok». N. L. B. Ekholmen, gods i Veckholms s:n, Uppland; 7 mtl; taxeringsvärde 329,600 kr. Det nuv. slottet byggdes 1748, 4 hörntorn tillkommo vid en restaurering 1857, ledd av F. W. Scholander. E. har bl. a. tillhört ärkebiskop G. Trolle och Pontus De la Gardie, som fick det i friherre-skap och inom vars släkt det förblev till 1736. I parken finnes en liten tempelbyggnad av trä, kallad »Ebba Bondes lusthus», med målning i kupolen. Nuv.ägare konsul G.Äberg. Th.P.; E.W. Ekholmssund, gods, se E k o 1 s u n d. EkinosferFtkalk, se Echinosphærites. Ekipage [-pa'f] (fra. équipage, se E k i- — 149 — — 150 —