EKONOMISKA LÄGET Ekonomiska läget, Det, tidskr., som sedan 1928 utgives av Sveriges industriförbund, red. av fil. d:r Johan Åkerman. E. 1. utkommer med 6 h. årl. Dess konjunkturöversikter äro av högt värde. T. E-r. Ekonomiska meddelanden från Svenska bankföreningen utgives från Stockholm 2 gånger i mån. och innehåller huvudsaki. uppgifter om nya och uppsagda obligationslån, utlottade obligationer, annonserade bolagsstämmor, beslutade aktieutdelningar o. d. Lth. Ekonomiska samfundet i Finland bildades 1894 av Leo Mechelin i syfte »att inom allmänheten vidga och underhålla intresset för den ekonomiska vetenskapen» och att arbeta för tillämpandet av denna vetenskaps läror i samhällslivet. E. utgav från 1901 sina föredrag och förhandlingar, och 1913 startades »E k o-nomiska samfundets tidskr.», som utkom till 1921. Sedan 1923 utgives ny serie av denna tidskr. under red. av J. V. Tall-quist. T. E-r. Ekonomisk besiktning, en med bestämda mellanrum återkommande granskning av vissa kronan el. kyrkan tillhöriga byggnader el. hemman för utrönande av befintliga brister i hävd, underhåll och byggnadsskyldighet. Även å privata egendomar kan e. b. förekomma. E. b. å det allmännas egendom förrättas av vissa tjänstemän med biträde av i regel 2 nämndemän. E.K. Ekonomisk examen, examen från handels-högsk., avsedd för personer, som ämna ägna sig åt affärsverksamhet. Ekonomisk förening kallas i sv. lagspråk (lag 22/0 1911 om e. f.) sådan förening (d. v. s. sammanslutning utan den slutna karaktär, som utmärker bolag, se d. o.), som har till ändamål att främja sina medlemmars ekonomiska intressen (öka deras inkomster el. minska deras utgifter) genom att anskaffa livsmedel el. andra förnödenheter åt dem el. avsätta alster av deras verksamhet el. bereda bostäder åt dem el. anskaffa lån åt dem el. idka annan ekonomisk (affärsmässigt organiserad) verksamhet. Till e. f. höra sålunda de s. k. kooperativa föreningarna (konsumtions-, produktions-, bostads- och kreditföreningarna). Lagen räknar emellertid till e. f. även de föreningar, som idka handel el. boktryckeri el. annan med bokföringsskyldighet förenad näring utan att därmed åsyfta ekonomisk fördel för medlemmarna. För att en e. f. skall erhålla rättskapacitet (d. v. s. kunna förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt inför domstol el. annan myndighet söka, kära el. svara, m. a. o. anses som juridisk person) , kräver lagen föreningens registrering hos Kon. Bef. i dennes föreningsregister. Dylik registrering, som betingar en avgift av 16 kr., förutsätter, att föreningen har minst 5 medl. samt alt den antagit stadgar och valt styrelse. Stadgarna skola bl. a. ange beloppen av medlemmarnas insatser o. a. avgifter till föreningen ävensom dennas firma, vilken måste innehålla orden »utan personlig ansvarighet» el. »med begränsad personlig ansvarighet» (förkortade: »u. p. a.», resp. »m. b. p. a.») allt efter föreningens organisation. I en förening »u. p. a.» ansvara de enskilda medl. icke för föreningens förbindelser; i en förening »m. b. p. a.» ansvara de, dock blott om föreningen försatts i konkurs och denna utvisar brist, och blott intill visst, i stadgarna angivet belopp för varje medl. el. varje insats. Medl. måste, för att anses ha åtagit sig dylik ansvarighet, ha egenhändigt och med vittnen undertecknat stadgarna el. (senare tillkommen medl.) ansökan om inträde i föreningen. Medl. utöva, själva el. genom särsk. valda fullmäktige, å allmänt för-eningssammanträde beslutanderätt i föreningens angelägenheter. Förvaltningen, ävensom föreningens företrädande inför rätta och över huvud gentemot utomstående, måste däremot anförtros åt en styrelse, som kontrolleras av revisorer. Då föreningens affärer skola avvecklas, övertagas styrelsens funktioner av särskilda li-kvidatorer, vilkas uppdrag slutföres med skifte av föreningens behållna tillgångar. För vissa arter av e. f. gälla särregler; se B os tadskre-ditkassan, Bostadsrättsförening (i Suppl.), Fortsättningskassa, F ö r-säkringsförening, Hypoteksför-ening, Sjukkassa, Stadshypoteks-förening, Understödsförening och Återförsäkringskassa. C. G. Bj. Ekonomisk försvarsberedskap. Vid världskrigets utbrott 1914 var knappast någon av de deltagande makterna rustad för ett längre krig. Redan efter den första krigsvintern blev därför försörjningsproblemet i dess många former aktuellt och detta ej blott för de krigförande utan även för ett flertal av de neutrala makterna. Krigs- och kristidsorganisalioner av olika slag sågo dagen, men erfarenheten blev överallt den, att bristen på förutseende gjorde slora nationalekonomiska förluster och umbäranden oundvikliga. Efter kriget ha därför åtgärder för e. f. vidtagits i ett flertal länder, bland vilka må nämnas England, Frankrike, Italien, Spanien och U. S. A. Nödvändigheten av e. f. sammanhänger främst med det nutida krigets karaktär. Detta krig är ej blott en kamp mellan härar och flottor utan utgör även en kraftmätning mellan parternas industriella och ekonomiska resurser, vilka i största utsträckning måste tagas i anspråk dels för krigsapparatens — 179 — — 180 —