EKONOMISK GEOGRAFI fungerande, dels för folkförsörjningen, som löper risk att bli försvårad genom blockad och handelskrig. Beaktas bör ock, att det nutida samhället genom industrialisering och specialisering blivit allt känsligare för störningar. — Verkningar av det ekonomiska kriget kunna även drabba neutrala makter och detta i högre grad ju mera de äro beroende av utländsk import. Den e. f. är sålunda en beredskap ej blott med hänsyn till eventualiteten av landets indragande i krig utan även med hänsyn till krislägen, som kunna följa av krig mellan andra parter. I Sverige väcktes frågan om e. f. första gången i en kungl. proposition 1915. Riksdagen tillsatte på gr. därav en »krigsbered-skapskommission», som efter 3 års arbete 1918 avlämnade ett omfattande betänkande, utmynnande i förslag om tillsättande av en permanent rikskommission. Det närmaste resultatet blev en »industriberedskapskommission» 1924, fungerande intill dess frågan genom 1928 års riksdagsbeslut definitivt löstes. Enl. beslutet, fastställt av K.m:t u/s 1928, består Ri k s k o m-missionen för e. f. av en ordf, och tio ord. led., näml, dels cheferna för Generalstaben, Marinstaben, Socialstyrelsen, Lantbruks-styrelsen och Kommerskollegium, dels fyra av K.m:t utsedda personer ss. representanter för den högre ingenjörsvetenskapen, bankväsendet, storindustrien och allmänna sociala intressen. Dessutom kunna ss. extra led. kallas cheferna för åtskilliga militära och civila myndigheter m. fl., varjämte särskilda sakkunniga kunna tillkallas. Enl. den (provisoriska) instruktionen skall Rikskommissionen »ombesörja att erforderliga planläggningsarbeten och andra förberedelser bliva utförda, så att under krig, krigsfara el. andra utomordentliga förhållanden det militära försvarets behov av varor och förnödenheter må kunna tillgodoses, folkförsörjningen tryggas och näringslivets fortgång så vitt möjligt säkerställas.» Ärendena handläggas dels vid plenisammanträden, dels inom särskilda arbetsutskott (f. n. 4). I n d u s t r i u t s k o t-t e t har att undersöka behov och produktionsmöjligheter beträffande industriförnödenheter m. m.; bland frågor, som här ligga i förgrunden, må nämnas bränslefrågan, särsk. aktuell för oss på gr. av vårt importbehov av kol och bensin, samt kvävefrågan, av betydelse både för jordbruket och för ammunitionsfabri-kationen. Folkförsörjningsutskot-t e t handlägger frågor rörande försörjningen med livsmedel, ransonering m. m. Handels-utsko t tet har inom sitt område bl. a. frågor rörande export och import, sjöfartsärenden m. m. Finansutskottet slutl. har krigs-finansieringen med alla dess krav (krigsupplå- ning, krigsskatter, upprättande av nya kredit-inst. m. m. vid krigstillfälle). T.H-m. Ekonomisk geografi, ett för samhällsindivi-viden och världsmedborgaren i våra dagar, spec. för affärsmannen och industriledaren, praktiskt inriktat och betydelsefullt ämne, som närmast faller inom antropogeografien el. människans geografi. Någon allmänt vedertagen definition av ämnet finnes icke, liksom icke av de i stort sett synonyma ämnena handels-geografi, näringsgeografi och p r o-duktionsgeografi. Vid Handelshögsk. i Stockholm kallas ämnet e. g. med r å pro-d u k t s 1 ä r a, i Skolöverstyrelsens förebilder till undervisning (1922 och 1923) heter det för handelsgymnasierna e. g. med varukännedom, för lärlingsskolorna e. g. med p r o-duktionslära, men för de tekniska gymnasierna endast e. g. Vid Handelshögsk. i Göteborg har ämnet likaledes endast benämnts e. g. Även vid andra skolor läses huvudsaki. geografien ss. e. g. i de högre klasserna. I allt vanligare förekommande praktiska yrkesutbild-ningskurser för industrifolk, köpmän och arbetare bruka vidare som regel ingå föreläsningar i e. g. och med denna nära sammanhängande varukännedom el. produktionslära. — Om e. g. som vetenskap torde kunna sägas, att dess stora strävan är att försöka påvisa och förstå sambandet mellan de naturliga och geografiska förutsättningarna för de ekonomiska nyttigheternas tillkomst, förekomst och produktion å ena sidan och deras tillgodogörande å den andra. Den behandlar sålunda näringslivet i rummet, medan den ekonomiska historien försöker förklara näringslivet i tiden. Så väl e. g. som den ekonomiska historien stå därför nära nationalekonomien som vetenskap. I likhet med den allmänna geografien omspänner den ekonomiska hela världen. Ämnet är därför i högsta grad internationellt. T. o. m. varje liten del av vår jord kan och får ej numera ses el. behandlas från ekonomisk-geografisk synpunkt som en isolerad företeelse utan som en del el. en funktion af hela världen och dess näringsliv. De senare årh:s snabba industriella utveckling, som sträckt sina verkningar till snart sagt alla områden, har befordrat detta. Härmed har nödvändiggjorts en större och djupare kunskap i e. g. för var och en, som åstundar att förstå det egna landets näringsliv och dess plats i det stora världshushållet. E. g. innebär ej en så långt driven specialisering av geografien, som kanske somliga äro benägna att tro, ty e. g. vilar i väsentlig grad på den allmänna geografien och kan bildlikt talat sägas utgöra, jämte människans geografi överhuvudtaget, toppvåningen av den geografiska kunskapsbyggnaden. — 181 — — 182 —