- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 8. Egennamn - Falke /
191-192

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eksem - Ekshärad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EKSHÄRAD Kyrkogården vid Ekshärads kyrka. Ur S.T.F.s bildarkiv överkänsliga personer e. (luminal, brom, jod, kvicksilver, sublimat, karbol, salvarsan, arsenik, antipyrin, salipyrin, pyramidon, salicyl-syra, spansk fluga). Man kan även få e, av födoämnen: kräftor, musslor, svinkött, konserver, ost, hallon, smultron, apelsiner, vin, kaffe och ägg (särsk. hos barn). Dessa ämnen framkalla även nässelfeber el. urticaria (s. k. urti-cariella e., se Nässelfeber). Röntgenstrålar, solljus, köldinverkan framkalla likaledes e. Med seborroiskt e. menas en form, som är förknippad med en stark ökning av talg- och svettavsöndringen i huden jämte mjällbildning; den finnes framför allt på den håriga delen av huvudet, ansiktet, pannan, ögonbrynen, bakom öronen och på bålen, särsk. i axelhålorna och fram- och baktill utefter medellinjen nertill könsregionen och stolgången. E. hos späda barn äro mycket vanliga uttryck för en äm-nesomsättningsrubbning (exsudativ diates), beroende sannolikt på en överkänslighet för äggviteämnena i födan. Barn-e. är särsk. lokaliserat till den hårbevuxna delen av huvudet och ansiktet, i sht kinderna, under det att mun och öronpartier bli fria. Huden blir belagd med fuktande, till skorpor intorkande sekret (skorv). Hos barn finnes det även skrofulösa e. särsk. kring näsan och munnen. Personer med sockersjuka lida ofta av e. kring könsdelarna, stolgången, ljumskarna. — E:s behandling är växlande. I den mån de bero på yttre kemiska el. andra orsaker, måste dessa naturligtvis avlägsnas. Sockersjuka personer måste behandlas för sitt grundlidande. Barn-e. kureras genom lämplig förändring av näringen. F. ö. botas e. med omslag och salvor. Vid utbredda e. måste patienten ligga till sängs. De eksematösa hudställena måste skyddas mot alla retande medel, i sht vatten, såpa, ljus och luft, rivning och hetta. Inflammationen, rodnaden och hettan i huden bekämpas i det akuta stadiet med kylande omslag. Kalla vattenomslag kunna därvid göra stor nytta, f. ö. användes Burowlösning (utspädd med 2 delar vat-ven) el. en % re- sorcinlösning till omslag. Före behandlingen måste smuts samt alla skorpor och smetigt sekret avlägsnas från den eksematösa ytan. Detta kan lämpligen ske efter uppluckring med olje-omslag (matolja). Småningom avlösas omslagen vid akuta e. med puder och indifferent salvbehandling. Puder verkar uttorkande på den inflammerande, vätskande ytan (zinkpuder el. en uppslamning av puder, ss. Boècks lini-ment). När inflammationen något lugnat sig, användas milda salvor, ev. med tillsats av något medikament, ss. svavel el. salicylsyra. Första villkoret för att kunna behandla ett e. med framgång är att bekämpa klådan. Så länge patienten plågas av klåda, kan han icke underlåta alt riva sig, varigenom den eksematösa hudytan utsättes för retning, som förvärrar e. Ett av de bästa medlen att bekämpa klådan är tjära. Detta kan i några få procent tillsättas salvorna. Kroniska e. behandlas lämpligen med ren tjära (stenkolstjära), som stry-kes på den förtjockade hudytan. E.-behandlingen hör till de svåraste uppgifter för läkekonsten och bör helt och hållet överlämnas åt sakkunniga läkare. Allmänheten misshandlar sina e. på det betänkligaste genom okritiskt användande av olika retande, särsk. antiseptiska, ämnen till omslag och salvor i den välmeningen att därmed »rena» huden, vilket emellertid endast betyder en förvärring och spridning av e. S. I-r. Ekshärad, s:n i Älvdals hd, Värmlands län, kring Klarälven; 889,8s kvkm., därav 821,24 land; 6,551 inv. (1931; 8 inv. pr kvkm.); 37,57 kvkm. åker (1927; 4,0 % av landarealen), c:a 770 kvkm. skogsmark och hagmark, större delen — 191 —- — 192 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free