EKSTRÖM buera elektrisk energi i s. ö. Sverige. Sedan detta bolag 1920 övertagits av Sydsvenska kraft-a.-b., har E. varit direktör i a.-b. Kraftintressenter 1920—28 samt delägare i firman Cromton & E., London, sedan 1928. Under sin verksamhet vid Hemsjöbolaget samt i egenskap av led. i Elektrifieringskommittén 1916—22 och sekreterare i Riksföreningen för landsbygdens elektrifiering 1923—28 har E. nedlagt ett omfattande och i viss mån banbrytande arbete för elektrifiering av Sveriges landsbygd. Han har i facklitteratur och broschyrer offentliggjort ett flertal uppsatser. R. L-n. Ekström, Martin, militär (f. 7/iz 1887), erhöll sin utbildning vid Upplands art.-reg. och 1911 avsked ss. l:e konstapel. E. var 1911—15 anställd vid persiska gendarmeriet, där han befordrades till kapten, samt inträdde i jan. 1918 i finska armén och deltog ss. chef för Vasa reg. vid intagandet av Viborg 29/4 s. å. 1919 blev E. chef för en frivillig finsk kår och deltog med denna i Estlands befriclseskrig samt befordrades till överste i estniska armén. Sedermera återvände E. till Finland och var en tid stabschef i Vasa skyddskårsdistrikt. E. Bz. Ekström, Märta Valborg, skådespelerska (f. 28/i 1899). E. var 1917—21 elev vid Musikaliska akad:s konservatorium och 1921—23 vid Dramatiska teaterns elevskola, 1923—24 anställd vid Dramatiska teatern, 1924—25 vid Svenska teat°m, 1925—26 vid Vasateatern och 1926—27 viu Komedi- och Konserthusteatrarna samt är från 1927 fäst vid Dramatiska teatern. E. är en varmblodig och temperamentsfull skådespelerska med både känsla och humor. Högst når hon i kostymskådespelet och i teckningen av moderna karaktärer av folklig art. Bland E:s roller märkas Emilia i »Othello», Margareta i »Faust», Acacia i »Mors rival», Ginevra i »Vendetta», Sonja, flickan i »Gas», Alvilde i »Det stora barndopet», Germaine i »Herr Lamberthier» och fru Markurell i »Mar-kurells i Wadköping». E. är sedan 1930 g. m. regissör Alf Sjöberg. G. K-g. Ekström, Fritz Walter, finländsk jurist (1871—1920), efter studier i Helsingfors, London, Leipzig och Stockholm jur. d:r i Helsingfors 1907, prof, där 1909 i romersk och internationell privaträtt samt jur. encyklopedi. Utom »Sju internationellt privaträttsliga uppsatser» (1920) författade E. bl. a. »Löftesmäns regress till gäldenären och medlöftesmännen» (2 bd, 1907), huvudarbetet i dessa ämnen, »Om borgen» (3 uppl. 1927) samt »Privaträttens allmänna läror» (utg. av E. Cavonius, 1921—25). E.K. Ekströmsberg, järnmalmsförekomst i Lappland, Gällivare s:n, 25 km. v. n. v. om Kalixfors’ järnvägsstation, innehåller svartmalm och blod sten, är den tredje i ordningen av Lapplands järnmalmsförekomster (efter Kirunavaara och Gällivaara). Förekomsten, som aldrig varit bearbetad, var känd redan på 1700-talet men kom i glömska och upptäcktes på nytt 1895 samt förvärvades av staten 1907. K. A. G. Ektag Altai, geogr., se A 11 a i. Ektasi' (till grek. e'ktasis, utvidgning), sjuklig utvidgning av ihåliga organ, ss. magsäcken, luftrören, blodkärlen. Ekteni' (till grek. ekte'neia, ihärdighet) kallas en litaniartad bön i den grekisk-katolska liturgien, bestående av en rad förböner för alla stånd och olika förhållanden. E. föreläses av diakonen, under det att kören svarar. I mässan förekommer e. 5 gånger. S-r. E'kthyma, hudutslag med varfyllda blåsor. Ektode'rm (till grek. ekto's, utanför, och derma, hud), det yttre groddbladet, från vilket bl. a. huden och nervsystemet under embryonallivet utbildas (se Embryologi och F o s-terutveckling). T.H-n. Ektogene's, en teori som antager, att den fortskridande utvecklingen i naturen betingas av fysikaliskt-kemiska lagar. Se A u t o g e-n e s. H. W. Ektomi', ett operativt ingrepp, som består i avlägsnandet av ett organ el. del därav. Ektoparasi't, en utanpå värddjuret levande parasit (se d. o.). Ektopi', med., ett organs läge på annan plats än normalt, t. ex. e. av urinblåsan utanför bukbetäckningarna, e. av mjälten i brösthålan, e. av hjärtat utanför (det ofullständiga) bröstbenet, e. av testikeln under bukhuden. T. H-n. Ektopla'sma, biol., se Cell, sp. 1065. Ektorp, gods i Västerhanningc s:n, Södertörn, Södermanland; med underlydande 2 mtl, areal 1,419 har, varav 150 åker, taxeringsvärde 190,600 kr. Till gården hör såg. Huvudbyggnaden, uppförd på 1700-talet och restaurerad 1920, är av trä i 2 våningar. E. tillhör sedan 1704 ätten Cederström, sedan 1791 som fideikommiss. Th.P. EktotroTisk säges en mykorhiza (se d. o.) vara, då rotspetsarna och de rötter, som upptaga näringen, äro omhöljda av tätt sittande svamphyfer, ss. hos barrträd, ek, bok o. a. hängeväxter, endotrofisk åter, då hyferna leva inuti rötternas barkceller och utfylla dessa med täta hyfnystan, ss. hos ljungväxter och orkidéer. Hos lavarna talar man om ektotro-fiska och endotrofiska cefalodier (se d. o.), allteftersom dessa uppstå utanpå el. inuti bålen. O. Gz. Ektropi', fys., verkningsförmåga; den, i motsats till entropi (se d. o.), ständigt avtagande lämpligheten hos cn energiart för omvandling — 199 — — 200 —