ELBERFELD och Rio Beni (segelbar). E. producerar något kakao, bananer, majs m. m. Huvudort är Trinidad de Mojos (6,923 inv. 1926). O.P. E'lberfeld [-fält], stad i preussiska Rhenprov. invid gränsen till Westfalen, i det s. k. Sauer-land; 167,577 inv. (1925). E. är beläget på båda sidor om Wuppers övre lopp. Urspr. låg Bild från Elberfeld med Wupper och luftbanan Elberfeld—Barmen. det helt och hållet nere på bottnen av den trånga floddalen men har nu brett ut sig upp på de omgivande dalsidorna och in i de närbelägna bidalarna. Staden omgives av vackra skogklädda höjder. E., som är en av Tysklands mest betydande industristäder, ligger visserligen något utanför det stora västtyska kolområdet, men dess industri är baserad på närheten till detta. Jämte Barmen (se d. o.) är E. huvudcentrum för den tyska bomullsindustrien med spinnerier och väverier, fabrikation av ylle- och sidentyger, konstsilke- och kemisk industri, järngjuterier, maskinindustri och vapenfabrikation. E. har vuxit samman med det något högre upp omkr. Wupper belägna Barmen och bildar nu med detta en sammanhängande stadsbygd med tillsammans 354,676 inv. (1925). Staden har i sin äldsta del åtskilliga korsvirkeshus från 1600-talet, då också den reformerta kyrkan tillkom; dess kor är äldre i senromansk stil; vidare märkas flera praktbrunnar samt (nyare) monument. I forna rådhuset är nu inrett museum, som är synnerligen rikt på modernt, tyskt, franskt och schweiziskt måleri. — Staden E. var urspr. bebodd av vävare, vilka med stor fördel kunde begagna sig av Wuppers klara vatten vid blek-ningsproceduren. 1610 stad, tog E:s utveckling fart först efter o. 1760, då industriella anläggningar — främst för sidentillverkning — börjades grundas. — Stadsfullmäktige ha i dec. 1929 beslutat, att den nya storstad, som bildats genom sammanslagning av E. och Barmen, skall heta W u p p e r t a 1. J. F.; E. W.; B. E'lberfeldsystemet [-fält-], ett i Elberfeld 1852 genomfört fattigvårdssystem, som tagits som mönster bl. a. vid ordnandet av den sv. fattigvården; se Fattigvård. T.E-r. E'lberling. 1) Carl August E., dansk biblio-teksman (1834—1925), assistent vid Det konge-lige Bibi, i Köpenhamn 1862, bibliotekarie 1901 —15, har bl. a. utg. »Danske Folkeböger», 1 (1867) och »Breve fra en Bogelsker» (1909). W.N. 2) Rudolf Emil E., den föregåendes bror, biblioteksman, publicist (1835—1927), bibliotekarie vid riksdagen 1880—1912. Till sin politiska åskådning närmast liberal, ehuru ej ansluten till något parti, medarbetade E. flitigt i dagspressen och grundade själv en tidn., som dock endast ägde kort bestånd; han skrev även his-torisk-politiska och bibliotcksvetenskapliga art. i bl. a. »Salmonsens Konversationsleksikon» och »Nordisk familjebok». W. N. Elbe—Trave-kanalen, trafikkanal, som förbinder floderna Elbe och Trave, öppnades för trafik 1900 och ersätter den gamla Stecknitz-kanalen (se d. o.); längd 67 km., bottenbredd 22 m., djup 2 m.; lämnar Elbe vid Lauenburg och förenar sig med Trave 4 km. s. om Lübeck. 1924 uppgick trafiken på Lübeck till 3,342 fartyg, som befordrade 506,500 ton gods, varjämte flottades 1,300 ton timmer. [S. Stg.] Elbeuf [älbö'f], stad i franska dep. Seine-Inférieure, Normandie, på vänstra stranden av Seine; 17,964 inv. (1921). E. är ett viktigt industricentrum med stora klädesfabriker. — Gamla kvarter i Elbeuf. — 219 — — 220 —