ELBOGEN J. H. Elbfas: Claes Bielke (1544—1623). E., det antika Elbovium, tillhörde först ätten Harcourt, tillföll 1554 huset Guise och blev 1587 hertigdöme. Hertigtiteln övergick, sedan linjen Guise-E. dött ut, på ätten Harcourts sidolinje, som 1825 utslocknade. H. Bm.; [B.] Elbfas [äTp-], Jakob Henrik, porträttmålare (d. 1664), f. i Livland. E. omtalas redan 1629 ss. konter-fejare och målare i Stockholm, var sedermera under många år föreståndare för målare- och konterfejare-skrået samt utförde säkerligen en hel del rent hantverksmässig målning. 1634—40 tjänstgjorde han som hovmålare åt änkedrottning Maria Eleonora men motsvarade ej drottning Kristinas anspråk på konstnärlig fulländning utan fick snart vika för främmande porträttister sådana som Beck och Bourdon. E. var mycket produktiv. Man tillskriver honom och hans skola en hel rad representativa porträtt av personligheter vid Gustav II Adolfs hov, t. ex. Johan Skytte, Axel Oxenstierna, Maria Eleonora och drottning Kristina som flicka. Dessa monumentala helfigurporträtt i kroppsstorlek återge tidens kraftmänniskor med trohjärtad sanning, även om bildernas konstnärliga halt ej alltid är den förnämsta. Då representationsporträtten före E. blott förekommit mycket sparsamt i Sverige, ligger det i öppen dag, att hans nära 40-åriga konstnärsgärning fått den största betydelse för utformandet av sv. porträttradition före Ehrenstrahl. Ett stort antal bilder av E:s skola finnas på Gripsholm. Då man ej med full visshet kan skilja hans dukar från andra samtidigt i Sverige verksamma tyska konterfejares, är det tänkbart, att hans produktion är mindre, än forskningen tidigare gjort gällande. • IV. N-r. EI-Bikaa, se Celesyrien. Elbing, stad i prov. Ostpreussen, Tyskland, vid floden E., 8 km. från utloppet i Frisches Haff; 67,762 inv. (1925). E., som är järnvägsknut på linjen Marienburg—Königsberg samt utgångspunkt för Kraffohlkanalen och E.— Oberländischer Kanal, är en livlig industristad med skeppsvarv, järn- och maskinverksläder samt cigarrfabriker. Främst bland de indus triella anläggningarna märkes Schichauwerke (torpedbåtar, lokomotiv, turbiner; 3,200 arbetare). Betydande handel med jordbruksprodukter. — Det ålderdomliga Altstadt på högra flodstranden har en mängd pittoreska, även medeltida, gavelhus. Bland kyrkorna märkas där den katolska S:t Nicolai från slutet av 1200-talet och den evang. Mariakyrkan, påbörjad 1246, bägge gotiska. — E., anlagt under 1200-talet och sedermera betydande hansestad, kom 1454 under Polen. Det gav sig 1626 till Gustav II Adolf, vilken lät anlägga nya omfattande befästningar. 1635 återlämnades E. till Polen men gav sig 1655 åter till svenskarna under Karl X Gustav, som lät förstärka befästningarna. 1660 utrymdes E. men togs av Karl XII 1703. E., som därefter åter kom under Polen, tillföll Preussen 1772 vid Polens första delning. S.; M. Bjn; A. IV. G. Elbing—Oberländischer Kanal [-[-ä'barländi-far],-] {+[-ä'barländi- far],+} kanalled i Ostpreussen, förbinder Elbing med Geserich- och Drewenzsee i Oberland; 145 km. lång (med sjöarna frånräknade 82 km.). Byggd 1845—60. S. Elbo, hd i Vejle amt, s. ö. Jylland; 84 kvkm.; 4,426 inv. (1925). E. delas i 5 socknar; är mycket bördigt, med högtstående åkerbruk och boskapsskötsel. O. P. E'Ibogcn, E 11 e b o g e n (motsvarande mhty. Elbing. — 221 — — 222 —