Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Eldhastighet
- Eldhärdighet
- Eldhöjd
- Eld i våningar
- El-Djezire
- Eldkastare
- Eldkoncentration
- Eldkula
- Eldkult
- Eldledning
- Eldlinje
- Eldluftsmaskin el. eldmaskin
- Eldmärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELDHÄRDIGHET
Vid eldgivning med krigsfartygs art.-pjäser
uppgår e. till: för svårt art. omkr. 1%, för
medelsvårt 6—10 och för lätt 20—30 skott pr
min. E. underlättas genom användandet av
centralsikte (se d. o.). H.S-k.
Eldhärdighet, se Eldfasthet.
Eldhöjd, ett eldrörs höjd över markytan
(vattenytan). Vid rörliga pjäser eftersträvas i
regel låg e., för att pjäsen dels skall stå
stadigt vid skottlossningen, dels lätt skall kunna
döljas i terrängen. B. Sbg.
Eld i våningar kallas det samtidiga
avgivandet av handvapen- och kulspruteeld från
eldställningar på olika höjd, varigenom de
eld-givande trupperna komma att skjuta över
varandra. E. O. B.
EI-Djezire, geogr., se D j a z i r a.
Eldkastare, krigsv., se Eldspruta.
Eldkoncentration, krigsv., se E 1 d s a
m-ling.
Eldkula, se Meteoriter.
Eldkult, se Elddyrkan.
Eldledning, krigsv., åtgärder, som vidtagas
för ledande av eld, så att erforderlig eldverkan
åstadkommes och eldöverlägsenhet vinnes
inom avsett område. Grundbetingelserna härför
skapas av högre befälhavare därigenom att,
där större eldkraft erfordras, resp,
underavdelningar tilldelas mindre fronter och elden
samlas mot vissa områden samt genom att
ammunitionsersättningen ordnas på
ändamålsenligt sätt. — Vid inf. gör sig bataljons- och
kompanichefens inflytande på e. huvudsaki.
gällande genom bestämmande av uppgifter för
de tunga inf.-vapnen (kulsprutor,
granatkastare m. m.) samt genom samlande av
gevärselden i vissa riktningar. Den direkta e. utövas
vid gevärsinf. av gruppchefen (jfr
Eldenhet) genom anbefallande av mål,
eldfördelning, sikte m. m., reglering av eldhastigheten
o. s. v. — Artillerielden ledes i regel
mera centralt. Regements- och divisionschefer
bestämma underlydande förbands gruppering,
uppgifter och eldområden (se d. o.) och
reglera ammunitionsersättningen. De utfärda
föreskrifter om eldunderstöd åt inf.-truppförband,
bekämpning av fiendens art., eldens samlande
på viss tid mot vissa delar av fiendens område
o. s. v. Den direkta ledningen av batteriets eld
utövas i regel av batterichefen, som kommenderar
elden från sin eldledningsplats, »Eplatsen»,
ofta ett par km. avlägsen från den plats, där
pjäserna befinna sig, »Bplatsen». För
kommandoordens överförande till denna senare
användas signalmedel, telefon, radio,
signallampa, signalskärm el. dyl., »e.-förbindelse».
Batterichefens e. avser främst bestämmande
av de för eldverkan lämpligaste skjutelementen
(se d. o.). Detta sker ant. genom eldreglering
mot målet (med stöd av egna observationer
från Eplatsen, med biträde av observatörer på
marken, i ballong el. flygplan el. med stöd av
ljudmätning), genom eldöverflyttning med stöd
av hjälpskjutning (se d. o.) el. genom
bal-listisk beräkning (se B allis ti k). Därefter
avgives verkningselden med den eldfördelning
och eldhastighet samt det skottantal, som
erfordras för avsedd eldverkan (se d. o.). R. Sbg
E. å krigsfartyg kan vara centraliserad,
då samtliga kanoner ledas av en man,
eldledaren, el. uppdelad, då elden ledes
divisions-el. plutonsvis, el. oberoende, då varje kanon
har sin eldledare. Från e.-platsen, i märs, på
övre brygga el. i särsk. art.-torn, observeras
nedslagen och övervakas e. E.-central
(art.-central) kallas den plats, vanl. i skyddat rum
nere i fartyget, där skjutelementen med
tillhjälp av instrument och tabeller beräknas och
varifrån upp- och sidsättning medelst
elektriska orderapparater meddelas varje enskild
kanon. För observation av nedslagen på stora
stridsavstånd användas flygplan, från vilka
nedslagens läge radioledes rapporteras till
eldledaren. H. S-k.
Eldlinje, inre övre kanten av bröstvärnet (se
d. o.) vid befästningsanläggningar, avsedda för
eldgivning. A. W. G.
Eldluftsmaskin el. e 1 d m a s k i n, en på
1870- och 80-talen konstruerad typ av
varmluftsmaskin, i vilken förbränningsgaserna från
eldstaden infördes direkt i arbetscylindern.
Bättre bränsleekonomi skulle härigenom
uppnås, men på gr. av att maskinen arbetade
med mycket höga temp. och försmutsades av
förbränningsprodukterna, uppstodo lätt
driftstörningar, varför denna maskintyp aldrig fick
någon praktisk betydelse. Jfr
Varmluftsmaskin. v. S.
Eldmärke, nævus vasculo'sus, är en
fläckfor-migt utbredd, ej alls el. föga upphöjd, röd till
blåröd förändring i huden, beroende på en
under hudens ytlager belägen, svulstlik, av tätt
liggande blodkärl, blodkapillärer, bestående
vävnad. Färgen är betingad av blodfyllnaden i
dessa kärl. E. äro oftast lokaliserade till
ansiktet, men kunna också uppträda på hals,
bröst, rygg etc. De äro vanligare hos kvinnor
än hos män, kunna ej sällan ha en betydande
utbredning och vara vanprydande. De äro i
regel medfödda, följa i sin tillväxt den
allmänna kroppstillväxten och öka sedan mera sällan
i storlek. Små e. kunna operativt avlägsnas,
större äro föga tillgängliga för behandling. E.
gå emellanåt under benämningen
födelsemärken (se d. o.). — I folktron anses e. kunna
— 243 —
— 244 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0156.html