ELDNINGSAPPARATER uppkomma hos foslret, då modern under havandeskapet blir uppskrämd genom eld. T.H-n. Eldning, uppgörande och underhållande av eld i en eldstad (se d. o.). Sedan fyrstickning skett, underhålles elden genom tillförsel av nytt bränsle och sådan reglering av lufttillförseln, att förbränningen (se d. o.) sker så ekonomiskt som möjligt. Till e. hör vidare bortskaffandet av de fasta förbränningsprodukterna, slaggen från fyren och askan från askrummet. Bränsletillförseln vid e. med fasta, styckformiga bränslen, ss. kol, koks, ved och torv, sker ant. för hand el. medelst kontinuerligt arbetande mekaniska eldningsapparater (se d. o.). Dylika måste även användas vid e. med pulver- och gasformiga samt flytande bränslen. Jfr K o 1 p u 1 v e r-, Gas- och Oljeeldning. E. för hand brukas förutom till vanliga köksspisar och andra dylika ändamål alltjämt i stor utsträckning vid ångpanneeldning på lokomotiv och koleldade fartyg, trots att den fordrar mycket större betjäning och ger lägre pann-verkningsgrad. På lokomotiv utgöra utrymmes-skäl och den starkt varierande belastningen hinder för införandet av e.-apparater; likartade hinder vålla vid sjöpannor fartygets rörelser i sjön och det begränsade utrymmet. Vid e. för hand skall i regel bränslet inkastas med korta mellanrum, med god spridning över den brinnande fyren och så hastigt som möjligt, så att ej för mycket kall luft inströmmar genom den öppna eldstadsluckan. En särsk. form av handeldning är magasinseldning (jfr Eldstad), vilken kan användas för gasfattiga bränslen, ss. koks och antracit, i kaminer och värmepannor. Här tillföres bränslet med längre mellanrum, ofta flera timmar. Riktig lufttillförsel är en av de viktigaste faktorerna vid e. Den skall ske så, att för lämplig förbränningshastighet erforderlig luftmängd genomströmmar bränsleskiktet och därvid dels kommer i intim kontakt med bränslet, dels blir uppvärmd. Vid vanlig e. erhålles oftast tillräcklig förbränningshastighet genom det naturliga skorstensdraget, men gäller det att t. ex. i en ångpanna utvinna stor ångmängd pr kvm. eldyta, måste konstgjort drag tillgripas. Detta kan också vara fallet, om tillräckligt hög skorsten ej kan anordnas. Av båda dessa skäl måste t. ex. en lokomotivpanna förses med konstgjort drag. På större ångfartyg, särsk. krigsfartyg, anordnas även alltid sådant. Jfr Drag. För att rätt kunna reglera lufttillförseln och e. i övrigt anordnas vid större industriella anläggningar apparater för kontinuerlig rökgasanalys (se d. o.). På analysdiagrammen kan eldarepersonalen avläsa förbränningsförloppet och därigenom reglera bränsle- och lufttillförseln och kan genom ett premiesystem även göras direkt intresserad av e:s ekonomi. Om själva förbränningsförloppet samt ekonomisk e. se vidare Förbränning. v. S. Eldningsapparater. Vid användning av fasta, styckformiga bränslen är den enklaste formen Fig. 1. Kastapparat. för eldning (se d. o.) handeldning. Denna medför emellertid betydande olägenheter, som vid större eldstadsanläggningar nödvändiggöra andra metoder. Först och främst försämras eldningsekonomien, dels genom att bränsletillförseln vid handeldning är intermittent, varigenom stora växlingar i värmeutvecklingen sker, Fig. 2. Undermatningsrost. dels genom att vid inkastning av bränslet ävensom vid slaggning eldstadsluckan måste öppnas, varvid dels kall, dels onödig mängd luft — 245 — — 246 —