mängden är = den avförda. För att underlätta avkylningen utför man ofta oljetransforma-torernas lådor av korrugerad plåt (fig. 7). För stora transformatorer måste ofta särskilda hjälpmedel för kylningen tillgripas. Sålunda anordnas stundom i oljetransformatorer rörslingor, genom vilka kallt vatten framdrives (vattenkylda oljetransformatorer), el. ock pumpas oljan genom transformatorn och avkyles i utanför densamma anordnade kylelement (tryckoljekylda transformatorer). I Sv. tekno-logföreningens handbok »Normer för transformatorer» ha fastställts vissa gränser för uppvärmningen av olika transformatordelar, vilka gränser vid normal belastning icke få överskridas. I samma normer ha även fastställts särskilda prov, som varje transformator skall kunna underkastas, samt på vad sätt förlusterna skola uppmätas och verkningsgraden beräknas. — Lindningarna hos en trefastransformator, vilken typ är den som kommit till största användning, kunna kopplas ant. i stjärna, i triangel el. i sicksack (fig. 4, a, b och c). Då olika belastning på de 3 faserna (snedbelastning) kan ifrågakomma, t. ex. vid belysningsbelastning, böra primär- och sekun-därlindningarna utföras med skilda kopplings-sätt. Lågspänningslindningen utföres då i regel stjärn- el. sicksackkopplad med jordförbunden nollpunkt, varvid enfasiga förbrukningsappa-ter, ss. lampor, i regel kopplas mellan fas och nolledning. Transformatorer med sinsemellan lika kopplingssätt på såväl primär- som sekundärsidorna (även vissa transformatorer med olika kopplingssätt) kunna, om de ha samma omsättningsförhållande, kopplas parallellt. Gott parallellarbete med lämplig fördelning av belastningen på transformatorerna ernås, om även spänningsfallen inom dem såväl induktivt som ohmskt äro procentuellt lika. — Om om-sättningsförhållandet hos en e. t. icke alltför mycket avviker från 1, kan transformatorn ofta med fördel utföras sparkopplad, varvid endast en lindning anordnas och uttag på denna göres för den lägre spänningen. Transformatorns storlek blir därvid väsentligt mindre, än om skilda lindningar hade anordnats, och verkningsgraden blir betydligt bättre. För omformning av trefasström till tvåfas-ström, vilket bl. a. erfordras vid elektriska smältugnar, använder man Scotts koppling. Transformatorn utföres med två ben (fig. 3), och den ena primärlindningen x—o anslutes till mittpunkten på den andra y—z. Den förstnämnda lindningen skall vara utförd ... , .. . .. l/ä for en normalspannmg, som ar gånger huvudspänningen. ELEKTRISKA UGNAR E. t. användas vid elektrisk energidistribution (se d. o.) för upptransfor-mering av den i kraftstationen alstrade elektriska energien till en med hänsyn till överföringens omfattning lämplig spänning och vidare för nedtransformering vid distributions- och förbrukningsplatserna till för dessa ändamål lämpliga spänningar. På gr. av spänningsfall i transformator och överföringsledning kommer transformatorns sekundära spänning att variera rätt väsentligt med belastningen. Reglering av spänningen kan i viss mån ske i kraftstationen, men då alla överföringsled-ningar och transformatorer icke äro proportionsvis lika belastade, kan en sådan reglering icke bli tillfyllest. För att möjliggöra reglering av sekundärspänhingen hos en transformator utrustas denna i regel med två extra uttag på endera lindningen för spänningar, som avvika från den normala med + och — 5 %, och någon gång med ett flertal uttag. I vanliga fall sker omkoppling vid spänningslös transformator, men i viktigare fall anordnas en s. k. lindningskopplare, vilken stundom är hop-byggd med transformatorn och med vilken omsättningsförhållandet kan varieras under drift. — E. t. utföras dels för utomhus- och dels för inomhusmontage. De senare årens utveckling tenderar mot en mera omfattande användning av utomhustransformatorer. Största effektbeloppet pr enhet har under årens lopp ökats allt mer och mer. I fig. 8 avbildas en av de hittills största transformatorerna i sitt slag. För mätningsändamål, särsk. vid höga spänningar och strömstyrkor, användas mättrans-formatorer (spännings- och strömtransformatorer) . Spänningstransformatorerna äro vanliga transformatorer för liten normal-effekt. Sekundärlindningen, till vilken mätinstrumenten anslutas, är i regel utförd för 110 volt (numera ofta även 100 volt). Strömtransformatorerna (fig. 6) arbeta ss. kortslutna transformatorer (kortslutna genom mätinstrumentens strömspolar), och sekundärlindningen är oftast utförd för en normal-strömstyrka av 5 amp. R. L-n. Elektriska ugnar. På elektrisk väg upphettade ugnar bruka efter sättet för den elektriska energiens tillförande och omsättning till värme indelas i motståndsugnar, ljusbågsugnar och induktionsugnar. Vid motståndsugnar alstras värmet i en ledande kropp, ett elektriskt motstånd, genom vilket strömmen ledes. Som motståndsmaterial användas metaller och legeringar, ss. järn och järnlegeringar, kromnickel, platina etc., i form av tråd el. tunna band, kol i olika former, stavar av carborundum o. s. v. Motståndsmaterialet anbringas ss. lindningar — 329 — — 330 —