ELEKTRISK BELYSNING växelströmsdrift användes även vekkol, och kraterbildningen blir lika på båda kolen. Genom att impregnera kolen med vissa salter kan man göra själva ljusbågen effektiv, och sam- Fig. 2. >Disco»-armatur för övervägande indirekt belysning. T. h. ljusfördelning vid lampa om 1,000 ljus. tidigt kan ljuset färgas gult el. rött (s. k. effektkol). I regel placeras kolen över varandra, men de kunna även bilda spetsig vinkel. Man tvingar vanl. därvid ut ljusbågen i solfjäder- Fig. 3. »Disco»-armatur för övervägande direkt belysning. T. h. ljusfördelning vid lampa om 1.000 ljus. form med tillhjälp av en elektromagnet. -— Lämplig ljusbågspänning är 30 å 40 volt, varför vid vanlig belysningsspänning (110—220 volt) förkopplingsmotstånd måste tillgripas. Då an vändandet av stora förkopplingsmotstånd innebär energiförlust, kopplar man gärna flera båglampor i serie. För att förebygga att hela serien blir strömlös, om en lampa slocknar, förses lamporna med ett motstånd, som automatiskt inkopplas, om ljusbågen släckes. Båglamporna ha på senare år undanträngts av glödlamporna men användas ännu på sina håll, huvudsaki. för ytterbelysning. De ha låg effektförbrukning, 0,2—0,5 watt pr normalljus, men bli dyrbarare i skötsel och underhåll än glödlamporna. — Glimlamporna ha samma yttre form och utseende som vanliga glödlampor, men i stället för glödtråd äro två elektroder anbragta i den med neongas fyllda glaskolven. Vid anslutning till likströmsledning utstrålar den negativa elektroden ett milt röd-aktigt ljus. Vid växelström bli båda elektroderna lysande. Glimlamporna utföras endast för mycket små ljusstyrkor och användas till nattbelysning i sovrum, signalanordningar o. d. Fig. 4. »Disco»-dubbeldiopterarmatur. T. h. vertikal ljusfördelning vid lampa om 1,000 ljus. —• Kvicksilverlampan är ett slags båglampa, i vilken den ena elektroden utgöres av kvicksilver och den andra av metall el. grafit. Lampan har form av ett glasrör, ur vilket luften är utpumpad. När lampan tändes, lutas glasröret, så att kvicksilvret rinner ut i röret och sluter strömmen mellan de båda elektroderna. Därefter rätas röret åter upp, så att kvicksilvret rinner tillbaka till rörets ena ända. Härvid uppstår en ljusbåge i den i glasröret bildade glödande kvicksilverångan. I sin äldsta utföringsform hade lampan ett c:a 1 m. långt glasrör. Numera utgöres lampan av ett rör av kvarts (kvartslampa), vilket material tål högre temp. än glas och genomsläpper de ultravioletta strålarna. Kvartslampans ljus, som innehåller stort överskott på ultravioletta strålar, har fått stor användning inom läkekonsten. — Ädelgasrören utgöras av evakuerade och med ädelgas (vanl. neongas) fyllda glasrör med en diam, av 10—30 mm., i vilka elektriska ur — 343 — — 344 —