Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Elektrisk brandfara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISK BRANDFARA
der för torkning. Elementet behåller samma
temp. som förut. Helt annorlunda är det med
elektrisk värmeapparat. Den omsätter en viss
tillförd energimängd till värme. Täcker man m
el. värmeisolerar apparaten, tvingas dess temp.
att stiga och härigenom kan antändning och
brand uppstå. Släpper man t. ex. ström på en
värmekudde och stoppar den under ett täcke,
blir den ofantligt mycket hetare än i fria
luften.
Vid användningen av elektriska
hushållsapparater är att särsk. iakttaga: Ersätt aldrig
en avsmält säkerhetspropp med något annat än
en ny propp av det slag, för vilket
säkerhetsapparaten är avsedd; låt ofördröjligen utbyta
trasiga strömbrytare, stickkontakter o. d.,
tillse, att anslutningen till väggen är stadig och
att stickkontakt ej glappar utan passar i
till-slutningsanordningen i väggen; uttag ej ström
från lampor i belysningskronor el. stakar;
skydda väggkontakter för väta vid tvättning
av väggar; häng ej brännbara ämnen på el.
intill elektriska apparater el. strömbrytare; var
försiktig med ledningar till lampor, strykjärn,
kaminer o. s. v., placera dem så, att de ej bli
utsatta för slitning, kontrollera, att strömmen
är bruten genom att taga ut stickkontakten,
när apparaten icke längre behöves; använd
aldrig elektriska apparater till andra ändamål
el. vid annan spänning el. strömstyrka än dem,
för vilka apparaten är avsedd; använd icke
elektrisk värmekudde under sömnen; häng ej
brännbar lampskärm direkt på en elektrisk
glödlampa.
Den tredje stora gruppen elektriska
brandskador, innefattande fel i elektriska ledningar
och apparater för starkström, föranleder
brandskador på bortåt 5 mill. kr. pr år. Varning
för e. av denna typ utgöres mången gång av
flämtning hos ljuset, sprakande ljud el. värme
hos ledning, strömbrytare el. väggkontakt,
även lukt av bränt gummi, papper el. trä. För
att skydda sig bör man bryta strömmen vid
huvudströmbrytaren och tillkalla sakkunnig
person. Av största betydelse är att befintliga
säkerhetsapparater rätt skötas. En
säkerhets-propps uppgift är att bryta strömmen,
förså-vitt denna av någon anledning fått en större
styrka, än vad serviceledningen är konstruerad
för. Har en säkerhetspropp sprungit, så är
detta bevis på att något fel förefinnes å
installationen. En ny propp bör sålunda ej insättas,
förrän man fått klarhet om orsaken till den
förras sönderbränning. Otaliga eldsvådor ha
uppstått genom att man använt sig av s. k.
hemmalagade proppar och strömmens slutande
medelst hårnålar, spikar o. d. Ett dylikt
förfarande kan åsamka vederbörande dryga
— 347 —
straffpåföljder. Eldfara kan även föreligga i
fall, då säkerhetspropparna förbli hela. Sådana
inträffa ibland, då de elektriska ledningarna
blivit utsatta för vattenbegjutning el. fukt,
varvid ledningstrådarnas isolering skadas och
överslag med antändande ljusbåge uppstår.
Även händer det, att i vägg inputsat
ledningsrör blir genomspikat, t. ex. vid
tavelupphäng-ning. En sådan ofrivillig åverkan å en
instal-latioi? kan medföra brand, och det först lång
tid efter det att skadan å ledningen uppstod,
därigenom att den elektriska strömmen tar sig
väg ut till jord genom ledande förbindelse,
t. ex. en fuktig trossbotten, alstrar värme och
antänder.
Om antändning sker genom elektrisk ström,
är det angelägnast, att strömmen genast blir
frånslagen. Vid kortslutning sker detta
automatisk genom säkerhetsapparaten, men måste
göras för hand med huvudströmbrytaren, om
det, som vanl. är fallet, rör sig om något
annat fel. Härav följer den synnerligen viktiga
regeln, att ledningarna böra göras strömlösa
förmedelst huvudströmbrytare i lokal, där f. t.
ingen människa vistas. Anläggningarna böra
också vara så disponerade, att man t. ex. ej
behöver släppa ström på logar o. d. för att få
ljus i ladugården.
Sedan radioanläggningarna tillkommit, har
en ny grupp av e. b. uppstått. Radion kan
vålla antändning, dels vid åskväder genom
urladdning från utomhusantenn, som därför
bör förbindas med jorden, när apparaten ej
är i användning, och dels genom kortslutning
av el. överledning från batterierna. Batteriets
kontaktskruvar o. d. böra vara skyddade
medelst lock el. dyl. av isolerande materiel.
Det kan, om olyckan är framme, vara
tillräckligt att tappa en knappnål på kontaktdelarna
för att sätta eld på t. ex. en gardin. Det tredje
slaget av antändning i radioanläggningar
förekommer, när belysningsanläggningen användes
som antenn, och man bör noga tillse, att det
rörliga snöret, ofta s. k. kondensatorsnöre, är
i fullgott skick, och att jordledningen är så
monterad, att den icke kan trassla ihop sig
med den andra ledningen.
Den huvudsakliga kampen mot e. b. har
förts av brandförsäkringsanstalterna, som
sedan 1892 och i väntan på åtgärder från
statsmyndigheternas sida utg. föreskrifter och
bestämmelser i försäkringsvillkor, vilka tjäna till
skydd för brandbolagens intressen. Dessa
bolag ha även åstadkommit revisionsbesiktningar
å under kristiden tillkomna anläggningar och
ha för ordnandet av den fortsatta
besiktnings-verksamheten tillsatt den Elektriska nämnden.
1919 tillkom den s. k. behörighetsförordningen,
— 348 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0226.html