ELEKTRISK INFLUENS på något hundratal m:s avstånd från varandra. 1 dessa kistor, som i regel läggas i gatukorsningar, sammankopplas kablarna, och här anbringas säkerhetsapparater, som vid inträffande fel avkoppla felaktiga ledningar och därmed lokalisera dessa. Avgreningar kunna även göras i avgreningsmuffar, vilka liksom skarv-muffar bestå av höljen av gjutjärn, i vilka ledningarna indragas och sammankopplas. Kabelmassa i smält tillstånd ifylles därefter och bildar, sedan den svalnat, en fast isolerande massa. Även oljefyllda kabelmuffar användas, dock företrädesvis vid höga spänningar. Jordkabelnätens transformatorstationer utföras i regel, där utrymmet det tillåter, ss. plåt- el. murade kiosker ovan jord. I städernas centrala delar inrymmas de ofta i källare el. byggas ss. underjordiska rum i gatan. För den allmänna distributionen inom ett tättbebyggt samhälle el. en stad utgöres ledningsnätet av fördelningsnätet, de till detta anslutna servisledningarna för de enskilda abonnenterna samt matarledningarna, vilka i centrala punkter (tryckpunkter) mata fördelningsnätet. Vid växelströmsdistribution användes i Sverige vanl. 50-periodig trefasström, 220/127 volt, men även andra periodtal och spänningar förekomma, ss. 25 perioder, 380/220 volt, el. 3 X 220 volt utan strömförande nolledning. Vid likströmsdistribution användes i allm. s. k. 3-ledaresystem, 2 X 220 el. 2 X 110 volt, varvid motorer och andra större förbrukningsappara-ter anslutas till ytterpolspänningen samt belysning och smärre apparater till endera polen och nolledningen. — Vid e. e. uppstå vissa ofrånkomliga förluster i ledningar, transformatorer, omformare, likriktare m. m. Storleken av dessa förluster är i hög grad beroende på dimensioneringen av distribu-tionsanläggningens olika delar. Vid projektering av en dylik anläggning har man att väga de ökade driftkostnader, som uppstå på gr. av rikligare dimensionering och därmed ökade anläggningskostnader, mot de besparingar i energikostnader, som därigenom kunna ernås. — Bland större företag i Sverige för e. e. må nämnas de av staten ägda Trollhätte, Älvkarleby och Motala kraftverk samt Sydsvenska kraft-a.-b. Ang. taxor se Elektricitet s-tariff. R- L-n. Elektrisk ficklampa, se Elektriska ficklampor. Elektrisk foderberedning, konserveringsme-tod för framställning av pressfoder (se d. o.). Härvid förekomma olika elektriska system, av vilka Schweizers, Vietzes och Schweizer-Pfis-ters äro bäst kända. Endast det sistn. är prövat i Sverige. Fodret, vanl. bestående av efter- Uppslagsbok. VIII. — 353 — 12 slåtter, rotfruktsblast el. grönfoder, skäres i en hackelsemaskin, blåses in i silos och tillföres där värme medelst elektricitet, tills temp. stigit till o. 50° C. Vid denna temp. dö växtcellerna, vilket har till följd, att fodermassan sjunker ihop och befrias från så gott som all luft. Så snart strömmen utan avsevärt motstånd kan gå igenom fodermassan, är konserveringen färdig. Metoden har, emedan den är för dyr, ännu icke fått någon praktisk betydelse. H. Fqt. Elektrisk gasrening, metod att på elektrisk väg avskilja fasta partiklar ur en gas, efter innehavarna av de viktigaste patenten på området, tysken E. Möller och amerikanaren F. Cottrell, ofta benämnd Cottrell-Möllers system. Den förorenade gasen ledes förbi en av klena trådar bestående laddningselektrod, vilken är förbunden med negativa polen hos en strömkälla med mycket hög spänning. Gasen joniseras därvid, och de i densamma befintliga fasta partiklarna bibringas, vare sig de bestå av metall el. icke-metall, en elektrisk laddning och attraheras till den andra elektroden. Från denna elektrod, som har förhållandevis stor yta och som är förbunden med strömkällans positiva pol och med jorden, avlägsnas föroreningarna på mekanisk väg. Den för laddningen erforderliga elektriska energien är förhållandevis ringa, men spänningen måste vara mycket hög (oftast mer än 100,000 volt). Den höga spänningen erhålles på så sätt, att växelström av normal spänning upptransformeras i en transformator och därefter omformas till likström i en mekanisk likriktare (se Elektriska likriktare). — E. g. har under det senaste årtiondet kommit till ganska stor användning inom vissa slag av industrier, särsk. metallhyttor, cementfabriker och liknande industrier. Ändamålet är dels av ekonomisk art, i det att det utvunna dammet, särsk. vid metallhyttor, har ett väsentligt värde, och dels av hygienisk art, i det att fabrikernas omgivningar befrias från de stora mängder föroreningar, som vanl. medfölja avgaserna. R. L-n. Elektrisk genera'tor, se Elektriska maskiner. Elektrisk gnista, se Elektriska urladdningar. Elektrisk hammare, se Hammare. Elektrisk induktion [-fo'n], alstrandet av en elektrisk ström i en ledare, som röres i ett magnetfält el. befinner sig i ett magnetfält av föränderlig styrka (se Elektromagne-tism). Någon gång, i sht i äldre litteratur, användes e. i. i samma betydelse som elektrisk influens. A. B. L. Elektrisk influe'ns el. elektrisk fördelning, se Elektriska fält. — 354 —