ELEKTRISK TRANSFORMATOR stort teoretiskt intresse. Vidare kan nämnas, att vid ett ämnes smältpunkt ävensom vid om-vandlingspunkter (se d. o.) dess motstånd erfar en plötslig ändring. Ett magnetfält kan inverka på motståndet. Särsk. tydligt visar sig detta hos vismut, och man har härpå grundat en utmärkt metod att bestämma magnetisk fältstyrka. Vidare inverkar hos vissa ämnen bestrålning av ljus på e. m. Metallen selen får ett starkt minskat e. m., då den utsättes för ljusstrålning. Härpå grundar sig konstruktionen av »selencellen», på vilken en metod för bildtelegrafering (se d. o.) bygger. Slutl. bör nämnas, att vid all behandling av en metall, där hårdheten ökas, hamring, dragning, vals-ning etc., ökas också motståndet. Väsentligt inflytande har trycket vid de s. k. övergångs-motstånden, då strömmen går från en kropp till en annan. Ju hårdare kropparna tryckas tillsamman, desto mindre blir motståndet, ett förhållande, som använts vid konstruktionen av mikrofonen (se d. o.). Beträffande e. m. hos en elektrolyt se Elektrokemi, för gaser se Jonisering och Elektriska urladdningar. E. m. för växelström. Här bli förhållandena mera komplicerade. Man använder namnet växelströmsmotstånd för uttrycket 1/R2-\-(mL— där R är kretsens ohmska y v mc7 motstånd, L dess självinduktion, C dess kapacitet (se Elektrisk kapacitet) och w 1 växelströmmens frekvens, w L och — kallas mc resp, induktans och reaktans och angiva de icke energiförbrukande s. k. skenbara motstånd, som härröra från kretsens självinduktion och kapacitet (se f. ö. O h m s lag och Växelström). Båda äro beroende av växelströmmens frekvens. Detta gäller också i viss mån det ohmska motståndet. Stegras frekvensen, kommer elektricitetstransporten alltmera att förträngas till ledarens yta, och ledarens ohmska motstånd växer (se Effektivt motstånd). — E. m., taget i den andra bemärkelsen, är en hjälpapparat för reglering av strömstyrkan i en strömkrets. Det består vanl. av en metalltråd, lindad på en oledande kärna och försedd med någon anordning att förändra längden av den inkopplade tråden. Äro flera motstånd, n, r2, rs, kopplade efter varandra, så är totalmotståndet R = ri + r2 + r3. För pa-rallcllkopplade motstånd gäller relationen 1 1,1.1 • , — —------------. — Ang. metoder för mat- Il rl T2 rs ning av e. m. se Elektriska mätningar. A. B. L. Elektrisk transformaTor, se Elektriska tx ansformatorer. Elektriskt ställverk el. elektrisk instrumentering, den del av en elektrisk anläggning, till vilken anläggningens regleringsorgan och mätanordningar samt apparater för till-och frånkoppling av ledningar, maskiner, transformatorer el. dyl. äro sammanförda. — En instrumentering för lägre spänningar utgöres i regel av en tavla av isolerande material (vanl. marmor), på vars framsida de apparater (t. ex. strömbrytare), som måste vara lätt tillgängliga för manövrering, och de instrument, som allt emellanåt behöva avläsas, äro monterade, under det att samlingsskenor och förbindelseledningar samt sådana apparater, som normalt icke behöva kontrolleras, t. ex. säkerhetsapparater, placeras bakom tavlan, där de vid behov äro tillgängliga från en bakom instrumenteringen anordnad gång. Numera utföras instrumenteringar ofta, särsk. när det gäller något högre spänningar (380—500 volt), med även strömbrytare placerade på tavlans baksida, varvid dessa apparater manövreras medelst länksystem från på framsidan anordnade handtag el. rattar (fig. 1 och 2). I dylika fall, då ju inga spänningsförande delar behöva monteras direkt på tavlan, kan denna lämpligen utföras av icke isolerande material, t ex. av järnplåt. — Utföringssättet för instrumenteringar för högspänning (högspänningsslällverk) är i hög grad beroende på ställverkets omfattning och anläggningens spänning. Smärre hög-spänningsställverk för förhållandevis låga spänningar (upp till 10,000 å 20,000 volt) utföras ofta i form av en i fack uppdelad järnställning, i vilken de elektriska apparaterna och sam-lingsskenorna äro monterade på isolatorer (fig. 3). Till skydd mot beröring av spänningsförande delar äro fackens framsidor i regel beklädda med järntrådsgaller el. dyl., genom vilket manöverhandtag el. rattar äro utdragna. Större ställverk och särsk. sådana för mycket höga spänningar anordnas i regel i särskilda för ändamålet avsedda lokaler el. byggnader, och apparater, samlingsskenor och förbindelse-ledningar monteras oftast helt öppet (fig. 4). Strömbrytarna göras under sådana förhållanden i allm. elektriskt manövrerade och till- och frånkopplas medelst manöverströmställare, som jämte till mättransformatorer i ställverket anslutna kontrollinstrument äro sammanförda till det s. k. kontrollrummet (fig. 5). — Numera bygger man i stor utsträckning ställverk för höga spänningar under bar himmel (utomhus-ställverk, fig. 6). Detta utföringssätt medför väsentliga besparingar i kostnaden för byggnader, vilka besparingar ofta mer än väl upp- — 363 — — 364 —