ELEKTRODIAGNOSTIK väga den ökning i kostnaderna, som uppstår till följd av dyrbarare apparatutrustning. — De senare årens krav på robusta ställverksutrust-ningar, särsk. för fabriksanläggningar, ha fram-bragt helt järnkapslade ställverk. Smärre dylika för lågspänning ha sedan rätt lång tid tillbaka kommit till ganska stor användning, men även kapslade ställverk för högspänning (upp till 50,000 volt) byggas numera, särsk. i England. Efter konstruktören benämnas de ofta Reyrolle-apparater (fig. 7). R. L-n. Elektrisk ugn, se Elektriska ugnar. Elektrisk uppvärmning. Då en elektrisk ledare genomflytes av en elektrisk ström, omsättes en del av energien i värme. Värmealstringen är proportionell mot produkten av ledarens elektriska motstånd och kvadraten på strömstyrkan. Vid energiöverföring innebär värmealstringen förlust av energi och nedbringas därför genom tillräcklig dimensionering av ledningarna till relativt obetydliga värden. För värmeändamål däremot utnyttjas värmealstringen med tillhjälp av härför konstruerade elektriska värmeapparater (se d. o.). I en elektrisk värmeapparat omsättes all den tillförda energien i värme, varför verkningsgraden för en dylik apparat är 100-procentig. En kwt elektrisk energi omsatt i värme giver 860 kg.-kalorier. R. L-n. Elektrisk urladdning, se Elektriska urladdningar. Elektrisk ventil, se Elektriska ventiler. Elektrisk vind är en luftströmning, som kan iakttagas i närheten av en laddad konduktor av lämplig form. Konduktorn (en isolerad metallkropp) bör vara försedd med en spets och sättes i förbindelse med en i gång varande elektricitetsmaskin. Man kan då med handen känna e. v. el. visa dess närvaro med en ljuslåga, som böjes åt sidan av densamma. E. v. förklaras genom den starka joniseringen av luften omkr. spetsen (spetsverkan). De joner, som ha samma slags laddning som konduktorn, stötas bort. Deras rörelseenergi överföres till luftmolekylerna, och därigenom kommer även luften i strömning från spetsen. Fenomenet har lett till konstruktionen av en typ elektriska likriktare. A. B. L. Elektrisk värmeapparat, se Elektriska värmeapparater. Elektrisk överspänning, onormalt hög spänning, som kan uppstå i en elektrisk anläggning dels på gr. av atmosfärisk elektricitet och dels på gr. av förändringar av anläggningens elektriska konstanter el. belastningsförhållanden t. ex. vid till- el. frånkoppling av en strömkrets el. vid jord- el. kortslutning. För att skydda anläggningen mot de skador, som e. ö. kan åstadkomma, utför man dess olika delar med möjligast hög isolationshållfasthet. Starkt utsatta delar, ss. de närmast uttagen på en transformator belägna lindningsdelarna, förses i regel med förstärkt isolering mellan lind-ningsvarven. Skyddsjordning anordnas i form av jordlinor utefter luftledningar och genom nollpunktsjordning vid transformatorer och generatorer. Vidare anordnas ofta särskilda överspänningsskydd (se d. o.), ss. skydds-strömsställare, hornåskledare, induktionsspo-lar m. m. R. L-n. Elektrizitäts-A.-G. vorm. Schuckert u. Co. [eläktritsitä'ts-a'ktsiangezäljaft få'rmals Jo'kart ont], Nürnberg, grundat 1873 under firmanamnet S. Schuckert, ombildat 1893 till a.-b. 1903 slöts överenskommelse med Siemens und Halske A.-G. (se d. o.) om bildande av särsk. bolag för övertagande av de båda företagens avd. för starkström. [Lt/i.] Ele'ktro- (av grek. e'lektron, till ele'ktor, lysande), i sammansättningar: som har med elektricitet att göra, elektrisk. Elektroanaly's, kem. Med hjälp av den elektriska strömmen kan man under bestämda betingelser kvantitativt utfälla ett stort antal metaller. Analysen utföres på så sätt, att en vägd metallkatod nedföres i den metallsaltlösning, som skall analyseras. Metallen utfälles på katoden, och katod och fällning vägas. Den spänning, som bör användas, erhålles ur värdena på sönderdelningsspänningen. En elektro-analytisk separering av t. ex. silver och koppar är möjlig, då dessa ämnen ha olika sön-derdelningsspänningar. Lj. Elektrobil, se A u t o m o b i 1, sp. 880. Elektrocauter [-käu'-], se Blodstillande medel. Elektrod [-å'd], benämning på de delar av en elektrisk strömkrets, genom vilka strömmen sättes i förbindelse med ett elektrolytiskt bad, ett urladdningsrör, en båglampa, en elektrisk smältugn el. dyl. Den e., genom vilken strömmen föres in, kallas anod, den andra katod. Namnet e. användes också för de båda metallplattorna i ett galvaniskt element. Den e., som har den högsta potentialen och från vilken strömmen går ut i ytterledningen, kallas positiv e., den andra negativ. A. B. L. ElektrodiagnostFk, fastställande av förändringar i den elektriska retbarheten hos rörelsenerver. Vid förlamningar, beroende på avbrott i den perifera nerven el. dess ursprungs-kärna i ryggmärg el. hjärnstam nedsättas sålunda nervens och tillhörande musklers elektriska retbarhet mer el. mindre, alltefter skadans — 365 — — 366 —