ELFVING ägnat sig åt historiskt botanisk forskning och utg. flera arbeten över kulturväxterna. O. Gz. Elfving, Karl östen, finländsk agrarpolitiker och diplomat (f. 1874), agronom 1895, kolonisationsinspektör 1906—17, fil. kand. 1911, fil. d:r 1915, överdirektör i kolonisa-tionsstyrelsen och chef för kolonisationsväsen-det vid dess statliga upprättande 1917, Finlands minister i Oslo sedan 1926. E. var lant-bruksminister i A. Cajanders båda ministärer 1922 och 1924. Th. Elfwing, Carl Eugen, kartograf (1827— 1909), avlade officersexamen 1849, kom 1859 till Topografiska kåren strax efter beslutet om utgivandet av de dittills hemliga militärkartorna. Befordrad till major 1872, blev han 1873 överadjutant i den omorganiserade Generalstaben och överstelöjtnant där 1882. E. ledde flera fältarbeten och utförde bl. a. triangel- och höjdmätningar, vid vilka senare den av honom uppfunna Elfwings spegel (se N i v e 11 e rings-i n s t r u m e nt) kom till användning. Under 1860- och 1870-talen beordrades han till utlandet för att studera kartväsendet och införde vid Generalstabens litografiska anst. den tidsbesparande fotografiska reproduktionsmetoden heliogravyr (se d. o.). Ännu efter sitt avsked 1885 anlitades han ofta för topografiska arbeten. A. S-d. Elfwings spegel, se Nivelleringsin-s t r u m e n t. Elgar [ä'lga], Sir Edward, engelsk tonsättare (f. 1857). E. studerade först violin, tillhörde en tid en orkester i Birmingham, blev 1882 konsertmästare vid en musikförening i Wor-cester och senare sin faders efterträdare ss. organist vid den katolska S:t Georgs-kyrkan där. Genom en ståtlig rad större tonverk, framför allt orkestervariationerna »Enigma» (opus 36, 1899), oratorierna »Gerontius’ dröm» (uppförd i Birmingham 1900) och »Apostlarna» (opus 49, i 2 delar, Birmingham 1903 och 1906) samt genom den ofta spelade symfonien i ass-dur (opus 55, 1908) grundläde E. sitt anseende som Englands främsta tonsättarbegåvning i nutiden. Adlad 1904 och hedersd:r vid en lång rad av univ., erhöll han 1924 titeln master of the King’s music. I en måttfullt romantisk-klassicistisk stil har E. åstadkommit en mängd verk på kantatens, körverkets, konsertuver tyrens och orkestersvitens område (den i luftigaste faktur och läckraste instrumentering arbetade orkestersviten »The wand of youth» är ett lyckokast); av hans hand har man vidare en orgelsonat (opus 28), en violinkonsert (opus 61, 1910), en stråkkvartett (opus 83), en pianokvintett (opus 84), sånger, körer och pianokompositioner. E. har förskaffat sina verk en aktad plats på de internationella konsertprogrammen och är en i sitt hemland högt uppburen och populär tonsättare; hans namn är även knutet vid den fosterländska sången »Land of hope and glory». — Litt.: E. New-man, »E.» (1906); J. J. Porte, »Sir E. E.» (1921). A. N. Elgenstierna, Gustaf Magnus, genealog (f. 28/8 1 871), poslexpeditör 1902, postkontrollör 1919, har ss. genealogisk och personhistorisk förf, lämnat flera värdefulla bidrag till »Personhistorisk tidskr.» och utg. bl. a. »Sv. släktkalendern» (10 årgångar 1911—29) och »Den introducerade sv adelns ättartavlor», en reviderad uppl. av J. G. Anreps verk (1—6, 1925—31). C. V.J. Elgepiggen, fjälltopp i Hedmark fylke i ö. Norge, belägen v. om sjön Femunden; 1,604 m. ö. h. El-Gezire, geogr., se D j a z i r a. El-Ghor, geogr., se al-G h a u r. Elgin. 1) Grevskap i Skottland, se M o r a y. — 2) Huvudstad i grevskapet Moray, Skottland, vid floden Lossie; 7,193 inv. (1926). O. P. Elgin, stad i Illinois, U. S. A., n. v. om Chicago; 35,929 inv. (1930). I E. finns en av världens största urfabriker, E. watch factory, och U. S. A:s förnämsta smörmejerier. J. C. Elgin. 1) Thomas Bruce E., 7:e Earl of E. and Kincardine, engelsk konstsamlare (1766—1841), se Elgin marbles. 2) James Bruce E., 8:e Earl of E. and Kincardine, den föregåendes son (1811—63), utsändes 1857 som brittisk ambassadör till Kina med anledning av det andra kinesiskengelska kriget och slöt fördraget i Tientsin 1858. När kineserna vägrade ratificera detta och de förenade engelska och franska trupperna intogo Peking och plundrade detta, var E. den ledande mannen och åstadkom därpå Pekingkonventionen 1860. E. blev sedan generalguvernör i Indien. B. K. Elgin marbles [ä'lgin mä'bals], en samling grekiska skulpturverk, som tillhöra British museum. De härstamma till största delen från Akropolis i Aten och ha hopbragts av Lord Thomas Elgin, som under sin ministertid i Konstantinopel på olika sätt verkade för att öka kännedomen om den grekiska konsten. Med tillåtelse av den turkiska regeringen lät — 423 — — 424 —