ELLILIK O. EUiger d. ä.: Stilleben. Göteborgs museum. 2) O 11 m a r E. d. y., den föregåendes son, målare (1660—1735), fick, efter faderns död, sin utbildning i Holland, där han följde en helt annan riktning än denne, utförde under ledning av G. de Lairesse stora dekorativa kompositioner. Mytologiska ämnen med arkitekturbakgrund blevo typiska för honom. Han var flera år verksam i Mainz och kom slutl. till Petersburg, där han huvudsaki. verkade som kopparstickare. E. W. Elllli'k, turkiskt guldmynt slaget 1844—1914 = Vt turkiskt pund = 50 piaster = o. 8,25 kr.; finvikt o. 3,30 gr. N. L. R. ETlilä, K a a r 1 e Johannes, finsk politiker (f. 1888), lantbruksråd och chef för allmänna lantbruksavd. i finska lantbruksstyrelsen 1924, lantbruksminister i K. Kallios 3:e ministär 1929—juli 1930, medl. av riksdagen (agrarpartiet). Th. Elling, Gatharinus, norsk tonsättare och musikforskare (f. 1858). Efter avlagd filologisk ämbetsexamen 1883 fick E. sin musikaliska utbildning i Leipzig och Berlin. I sin musik framstår han som en något konservativ natur, betonar melodien och linjen och har i denna anda skapat bortåt ett par hundra sånger, en symfoni, kammarmusik, stycken för manskör, blandad kör och damkör, det omtyckta körverket »Kong Inge og Gregorius Dagssön», nu- tidsoratoriet »Den forlorne sön» samt operan »Kosakkerne» (1897). Som musikforskare utgav han bl. a. avh. »Vore folkemelodier» (1909), »Vore kjæmpeviser belyst fra musikalsk synspunkt» (1914) och »Vore slaatter» (1915). Ss. statsstipendiat sedan 1899 hopbragte och utgav E. därjämte ett värdefullt material av folkmelodier och danser. A. N. Ellinge, gods i V. Sallerups s:n, Malmöhus län, 2,5 km. s. om Eslöv; utgör med underlydande egendomar i Borlunda s:n nära 800 har, varav 600 åker; tax.-värde o. 1,500,000 kr. Det delvis medeltida slottet omgives av vallgravar och park; en flygel tillbyggdes 1854. E. tillhörde sedan 1200-talet olika danska ätter samt även danska kronan; under sv. tid har det tillhört bl. a. ätterna Barnekow och Düc-ker, sedan 1889 överhovstallmästaren friherre F. Wrangel. Th.P. ETlinger, Heinrich Oscar Günther, dansk fysiker och politiker (f. 1857), docent vid Land-bohöjskolen 1887, prof. 1895, dess direktör 1916 —28. Sedan ungdomen politiskt intresserad, invaldes E. 1898 i Folketinget, där han haft säte intill 1918 med undantag av åren 1901—03 och där han varit en av det konservativa partiets mest betydande krafter, tidvis dess ordf. Sedan 1921 är E. medl. av Landstinget. B. Ellingia'ner, norskt religiöst samfund i Nordamerika (Syd-Wisconsin) med namn efter Elling Eielsen (se denne), konstituerat ss. egen kyrka (Den evangelisk-luterske kirke) 1846. Samfundet karakteriseras bl. a. av långt driven biblicism (se d. o.). 1875 skedde en stor utbrytning, då större delen av samfundets medl. i opposition mot den lagiska trångheten bildade en ny sammanslutning, »Hauges synod». S.N. ETliot. 1) Josef E., läkare (1799—1855), fil. mag. i Uppsala 1821, med. d:r 1827. Efter att ha tjänstgjort ss. militärläkare blev E. 1838 adjunkt i obstetrik vid Karolinska inst. och var från 1849 lärare vid barnmorskeanstalten i Ellinge. Ur S.1.t:r bildarkiv. — 459 — — 460 —