EMBRYOLOGI i Peipus; 209 km. lång; flodområde 11,940 kvkm. Segelbar från Dorpat. S. Emballage [sv. apbala'J, fra. äbala'z] (fra.), en varas omhölje, ss. låda, fat, säck o. s. v. Man skiljer ofta mellan yttre och inre e. E:s vikt kallas taravikt. Ren tara fastställes genom direkt vägning av omslaget. U s o t a r a kallas den för en viss bransch på gr. av handelsbruk vanl. använda taran (t. ex. kaffesäckar 1 kg. pr st.). Vid tullbehandling fråndrages vanl. vikten av det yttre e. enl. i tulltaxan fastställda grunder (tulltara, legal tara). — E m b a 11 e'r a, packa in, slå in. Vhgn. Emba'rgo (ytterst spa., till embargar, hindra, inspärra), beslag, kvarstad (urspr. av främmande nations fartyg el. gods), ofta i uttrycket lägga e. på, bemäktiga sig, »lägga vantarna på». Inom sjörätten räknas e. å fartyg el. gods bland de s. k. abandonfallen (se A b a n-don). E.H. Embarke'ra (fra. embarquer, av en, i, och barque, båt, fartyg), gå ombord på ett fartyg. — Subst.: embarkering. Embarras [äbara'] (fra., till embarrer, hindra o. d.), bryderi, besvär, svårigheter. — E. de richesse [da rifä's], förlägenhet el. bryderi på gr. av cverflöd. EmbeTia, växtsläkte av fam. Myrsina'ceæ med o. 90 arter, krypande el. klättrande buskar i tropiska Asien och Afrika. De pepparlik-nande frukterna av E. ribes från Kina användas ofta till förfalskning av svartpeppar. A.V-e. Embelle'ra [ay-] (fra. embellir, till bel-, vacker), förskönas, bli vackrare, »vinna». Emberi'za, se Bus k sparvsläkte t. Embla, isl. myt., se A s k r. Emble'm [-ar)-] (till grek. e'mblema, »inlagt» el. »tillagt»), sinnebild, tecken. E. betecknade i äldre tid, särsk. i konsthantverket, ett beslag, en relief el. dyl., som påsatts ett kärl el. redskap av annat material; även en prydnad el. utsmyckning i allm. kallades e. Senare under medeltiden blev e. liktydigt med sinnebild (för ett rike, ett samfund, en person; jfr Attribut). Man gjorde samlingar av emblem, »Em-blemata», ss. mönsterböcker för konsthantverkare och andra; flera sådana föreligga från 1600-talet. Läran om e. kallas e m b 1 e m a-t i k. E. W. Emboli'. 1) Biol. E., invagination, en process, vid vilken det inre groddbladet uppkommer därigenom att det yttre groddbladet inbuktar sig vid den vegetativa polen av blastulan (se d. o.). H. IV. 2) Med. E. uppkommer, där en i kärlsystemet fritt simmande, främmande kropp (e m b o-1 u s) tar fäste. De flesta e. framkallas av lösryckta delar av blodproppar (se d. o.). Andra e. äro: 1. F e t t-e. Vid sönderslitning el. kross-ning av fettväv kunna fettdroppar i stor mängd inkomma i blodet. Oftast sker detta vid benbrott, då den gula, av fettceller beslående benmärgen skadas. Fettdropparna kunna tillstoppa de fina blodkapillärerna inom stora områden, och härigenom förhindras blodcirkulationen. Sådana fett-e. ge sig huvudsaki. tillkänna i lungornas, hjärnans och njurarnas blodkapillärnät och framkalla ej sällan så betydande cirkulationsrubbningar, att döden inträder. Vanligast är död genom andnihgsrubb-ningar på gr. av fett-e. i lungan. 2. L u f t-e. Vid skador på de större venerna, särsk. i närheten av hjärtat, kan luft insugas i blodet. Blodet blir »skummande», blodcirkulationen, särsk. i hjärtats håligheter, i lungorna och hjärnan, försvåras. På sistn. ställen fastna luftblåsorna, liksom fettdropparna, i de fina blodkapillärerna. Luft-e. föra också ofta, liksom fett-e., till döden. 3. C e 11-e. Svulstceller inväxa ofta i blod- och lymfbanor, föras vidare på dessa vägar och fastna på något ställe i deras förlopp, där de kunna utväxa till nya svulsthärdar (se Metastas). Även normala organceller, ss. leverceller, placentarceller o.s.v., kunna lösryckas och ge upphov till e., dock utan särsk. betydelse. 4. Bakteriee. Från bakteriehärdar i kroppen kunna bakteriehopar, i regel jämte avdöda vävnadspartier (t. ex. delar av blodproppar), lösryckas och komma in i kärlsystemet. Dessa fastna här i vävnader och organ och ge ofta upphov till nya inflamma-tionshärdar. Bakterie-e. är således en form för infektions spridning i kroppen (sc t. ex. P y e m i). T. H-n. Embonpoint [äbippå'] (fra., eg. en bon point, i gött stånd), gott hull, fetma, korpulens. Emborg, Jens Laursön, dansk tonsättare (f. 1876), utbildad till organist och tonsättare av O. Mailing, 1906 organist i Vordingborg i Sydsjälland, har komponerat vokalverk, symfonier och kammarmusikverk, de sistn. i hög grad påverkade av den Bach-Händelska konsertstilen. E. A. Embrasy'r [ap-], skottglugg i befästningsan-läggningar; en för eldröret utförd nedskärning i ett bröstvärn. Embriachi [-a'ki], venetiansk bildsnidarfam., 1400-talet, se Elfenbensplastik. Embrokation [-fo'n], embrocation [-[-kel'-fan],-] {+[-kel'- fan],+} farm., engelskt liniment till baddning el. frottering vid kontusioner, försträckningar o. a. ömmande ställen. af K. E'mbryo, foster, se Embryologi. Embryolog [-å'g], forskare i embryologi. Embryologi' (till grek. e'mbryon, foster, och — 489 — — 490 —