- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 8. Egennamn - Falke /
493-494

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Embryologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EMBRYOLOGI Fig. 1. a ektoderm, b mesoderm, c cntoderm. sedan avsnöra sig från detta. Hos Prosto'mia urskilja vissa forskare såväl ett ekto- som ett cntomesoderm; det förra har karaktären av ett mcsenkym (se d. o.) och bildar bindväv och vissa, särsk. larvala muskler, det senare an-lägges som 2 pariga strimmor ant. direkt ss. hos bläckfiskar och de flesta leddjur el. från 2 urmesodermceller, som föröka sig genom delning. De solida mesodermstrimmorna urholkas och få biåslik karaktär liksom mesodermut-buktningarna hos Deuterosto'mia. Den yttre väggen lägger sig intill ektodermet, den inre intill enlodermet. Svampdjuren (se d. o.) visa i embryonalutvecklingen från övriga evertebra-ter avvikande drag. Den senare (postembryonala) utvecklingen försiggår ant. genom fritt simmande larvstadier el. genom s. k. direkt utveckling i moderns kropp och är stundom förbunden med yngelvård( se d. o.). O.C-n. Ryggradsdjurens ägg äro i regel täml. rika på gula och tillhöra den telolecitala typen. Endast hos däggdjuren (och lansettfisken) äro äggen alecitala. Rundmunnar, lungfiskar och groddjur intaga dock en förmedlande ställning, enär gulan i deras ägg icke förekommer så rikligt som hos de övriga fiskarnas, hos kräldjurens och fåglarnas ägg. Ss. följd av den olika byggnaden hos äggen föreligga också hos de olika klasserna inom ryggradsdjuren avvikelser med hänsyn till äggens tidigaste utveckling. Hos däggdjuren klyver sig ägget genom hela sin massa (total och ekval klyvning), under det alt hos rundmunnar, lungfiskar och groddjur visserligen en total klyvning av ägget försiggår, men cellerna vid den protoplasma-rikare polen bli små och vid den gulrika polen stora (inekval klyvning). De mera utpräglade telolecitala äggen hos det stora flertalet fiskar, kräldjur och fåglar undergå en s. k. diskoidal klyvning. H. IV. Hos däggdjuren ske de första äggklyvningarna i äggledaren (se d. o.), varvid en morula (fig. 1 A) utbildas. Då denna morula nedkommit i livmodern, intränger den i dennas slemhinna. Tillväxten blir nu hastigare, och snart skilja sig morulans ytceller i sitt utseende från de inre cellerna. Ett särsk. ytlager, det s. k. trofoblastlagret, utbildas. Samtidigt upp- — 493 — — 494 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 21 18:51:11 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-8/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free