EMBRYOLOGI Fig. 2. träda hålbildningar i morulans inre (fig. IB), vilka småningom öka i omfång (fig. 1 B—F) och sammanflyta, till dess morulan ombildats till en stor blåsa, en blastulaliknande bildning. De inre cellerna ha dels sammanlagrats till en cellansamling, med excentriskt läge vid blås-väggen (fig. 1 C), och dels till en tunn inner-beklädnad av hela denna vägg. Inom den nämnda cellansamlingen kan man snart urskilja två särskilda, intill varandra liggande starkare cellanhopningar, vilka inom kort ombildas till blåsor med väggar av epitelial typ (fig. ID). Dessa båda blåsor, ektoderm- och entodermblåsan, förstoras alltmer (fig. 1 E—F), och det är från den plats, där dessa båda blåsor sammanstöta, som det blivande embryot utbildas, övriga celler i denna cellanhopning liksom de trofoblastlagrets inre sida beklädande cellerna utgöra mesodermceller. Trofoblastlag-ret har under tiden tillväxt betydligt och utbildat runt om hela »ägget» talrika franslika utskott, vilka trängt in i den omgivande livmoderslemhinnan (fig. 1 F). Genom tillväxt av ekto- och entodermceller på beröringsstället mellan de båda blåsorna utbildas en embryonalplatta, det första tecknet till embryots uppkomst. Mellan ektodermbladet och entoderm-bladet i denna platta äro en del mesodermceller inlagrade. De delar av ektodermblåsan, som ligga utanför embryonalplattan, utbildas till fostersäcken, amnion (se d. o., Fosterhinna och Fosterutveckling), de delar av entodermblåsan, som ligga utanför, ge upphov till guleblåsan (fig. 2). Det lilla embryot avgränsas nu alltmer, samtidigt som embryonalplattan allsidigt inbuktas mot entodermsidan. Tillväxten sker kraftigast och inbuktningen blir starkast i den ovala embryonalplattans båda poler, och här kan man snart tydligt urskilja ett huvud- och ett svansparti. Fostersäcken, amnion, vars fäste förflyttats till fostrets buksida, fylles alltmer med fostervatten och uttänjes, embryonaldelen av entodermblåsan sänkes vid embryots böjning in i dess kropp, där den bildar urlarmen, och guleblåsdelen avsnöres alltmer, så att en gulegång utbildas mellan urtarmen och guleblåsan (fig. 2). I embryots mesoderm, som även tillväxt, utbildas blodkärl, liksom på gule-blåsväggen och i mesodermet under trofoblast-lagret. Två blodkretslopp uppkomma, ett till guleblåsan och ett till mesodermet under tro-foblastlagret. Det förra blir av mindre betydelse, det senare kommer att förse fostret med näring under hela fosterlivet. Kärlen i detta kretslopp växa näml, in i trofoblastfransarna och etablera här den intima förbindelse med moderns kärlsystem, som når sin fulländning i utbildningen av moderkakan, placentan (se d. o. och Fosterhinnor), fostrets närings- och andningsorgan. Den första embryonalutvecklingen är således bunden till de tre groddbladen, ektoderm, mesoderm och e n t o-d e r m. Även i den senare fosterutvecklingen utgå bestämda vävnader och organ ur vart och ett av dessa. Ektodermet ger bl. a. upphov till huden och nervsystemet, mesodermet till bindväv, brosk, ben, muskler och kärl samt ento-dermet till matsmältnings- och andningsorgan. Se vidare Fosterutveckling. T. H-n. E. omfattar hos blomväxterna de till uppkomsten av ett frö ledande förändringarna hos fröämnet efter befruktningen, i vidsträckt mening även anläggningen och utvecklingen av De fyra första stadierna (I—IV) av embryoutveckling hos Capsella bursa pastoris. 1—1, 2—2 de första delningarna, h och h’ hypofysen, v embryobärare. — 495 — — 496 —